Många människor lever i en kronisk förvirring.De vet inte vad de ska göra av sin tid och de är missnöjda med allting de har, med allting de är och med allting de gör.Katastrof i hela breddgraden.Antingen gör de fel sak på fel tid eller gör de inte tillräckligt det de behöver göra på rätt tid. Timingen ur funktion och allting "åt försäkringskassan!" (dvs åt skogen !!!) Det spelar ingen roll, hur mycket de anstränger sig, hur minusiöst de planerar. Missnöjet och känslan av meningslöshet, i sin tur, påverkar dem ännu mer negativt. Livet förblir för dem fyra bokstäver: JAKT (eller jäkt). Ibland är de bytet ibland är de jägaren. Ibland subjekt ibland objekt. De jagas av andras krav och förväntningar på dem, av olika energi-och tidstjuvar. Dessa "fulingar" kan oväntat dyka upp och trasslar till livets trådar för dem, men de kan vara inbyggda i sig själva och i deras gener. När de är själva på jakt, så är de rastlösa och slösar energi och tid på att springa åt olika håll för att hinna med allting samtidigt.Höjden på splittring. Vi kan kalla den här typen av människor för de som alltid vill "bli" något, till motsatsen från de som mest vill "vara" som de är. Dessa två typer är ytterligheter.De flesta pendlar mellan "att vara" och "att bli".Det finns även en annan variant: De som låtsas vara det de inte är. De som i alla fall snurrar dygnet runt i "bli" karusellen, kan vi säga att de har drabbats av "blisyndrom". De andra plågas av låtsas "varasyndrom".Nu har jag pekat på något som du kan använda för att förstå hur du möjligtvis fungerar.Andra förklarar uppkomsten av detta fenomen med att lägga hela skulden på: Stress, den negativa stressen.För de säger att "lagom" dos av stress är bra som drivkraft. Men hur mycket är lagom stress och i vilken situation? Vissa människor är stress-tåliga, andra är stresskänsliga och det kan bero på situationen. Tonvis med böcker om stress, från experter och från stresserfarna översvämmar boklådor och ingen har kommit fram till en glimt av lösning. 

Och nu till poängen: Muslimer, när de följer sin tro, vet exakt vad de ska göra och när och hur de ska göra detta. Allt är dukat för dem och det är bara att sätta igång. Går de och härmar andra icke muslimska varelser så kan de hamna i "blisyndrom"sfällan. De kan t.ex bli missnöjda med sitt utseende, och springer med ett par tusenlappar i handen till en tatuerings-atelje runt gatuhörnet och vill ha en "grön boaorm" innålad på axeln, eller en piercing-"akutmottagning" och vill ha knappnålar i tungan och/eller ett par ringar i näsan eller på ögonbrynens utkant.Om man sedan frågar varför de gör så åt sin fina kropp som de misshandlar: så kan de svara med att det är modernt så.Visst; var och en kan tycka lika eller olika. Men är allt som är "modernt" bra för alla människor.Och var går gränsen? och vem bestämmer att det ska "bli" så? Det är säkert marknadskrafter som vill komma åt tjocka plånböcker. De vet hur de svaga människorna ska tas.

Muslimer i alla fall ska inte ha icke muslimer till sina förebilder. Profeten Muhammed (salla Allah aleihi wa sallam) sa att den som härmar ett folk blir en av dem.Vi vet ju att smittan av att röka och knarka börjar med att nyfikna nybörjare härmar erfarna missbrukare, som bjuder på en cig eller en "joint".

Vill man vara eller bli vacker så finns det betydligt effektivare sätt och dessutom helt gratis. Ett av dem är ett leende från hela hjärtat. Det kan snabbt återställa människan till sin vackra natur. "Ditt leende, sa profeten Muhammed  (salla Allah aleihi wa sallam) in en autentisk hadit, riktat mot din muslimska bror är en god gärning".Det ger dig belöning och kostar dig inget.Det har dubbel positiv effekt: på dig själv och på den du ler åt.Islam visar oss muslimer, när vi ska VARA (behålla vår identitet intakt och försvara den som ett revir eller som ett kapital för att prata materialistiskt) och när vi ska sträva efter att BLI bättre muslimer.Att skaffa en bra utbildning och hederligt arbeta och tjäna välmeriterade halalpengar ingår i att "bli bättre muslim".Det hela är en balansgång som gör oss alltid nöjda med oss själva och positiva mot våra närmaste och mot hela samhället.Dessutom har profeten lärt oss något som är unikt inom islam: Att inför en handling vi inte är säkra på: be två "rakaa" enheter och fråga Allah om vägledning s.k "Salat Al Istikhara" vars "duaåkallan" är känd.Ett exempel: om du tvekar mellan att köpa en bil eller att vänta ett tag till. Du ber Gud att välja åt dig det som är bäst för dig, för din tro, för din framtid osv. När du har gjort detta några gånger, så känner du dig redo att bestämma. Det du bestämmer sedan ångrar du aldrig, för du har förlitat dig till Gud och detta du gjorde är vad Gud ville att du gör. Som muslim, lär dig ordentligt den åkallan och använd den flitigt även för små saker du är osäker på.Du mår mycket bra av det.

Må Allah hjälpa oss att välja rätt och bli bättre muslimer. Ameen!!!  

.

När okunniga personer hör talas om ett främmande ord som "Sharia", så reagerar de oftast avvaktande och även negativt. Men ett utslitet ord som "demokrati", ger helt motsatt effekt."Sharia", väcker obefogad hatattityd hos de som inte vet vad den egentligen står för.De kanske har hört någon islamolog (eller islamofob) säga att muslimer, enligt sharia, hugger händerna på tjuvar, eller stenar till döds de som begått äktenskapsbrott.Och detta räcker för dem för att avsky "Sharia". De reducerar "Sharia" till dessa brottsstraff och bildar sina fantasiuppfattningar endast på intryck från dem 

Deras känslor sväller ut och skymmer för dem sanningen som finns i helheten. Samma förfarandet har amatörkritiker och elaka kommentatörer, som till exempel tar en koranvers ur sitt sammanhang och försöker pressa fram osanningar och paradox (som inte finns) ur den.Ordet "Sharia" är heltäckande och varje lag i den ska sättas i sin kontext, kopplad till hela systemet.Fördelarna med "sharia" omfattar inte bara varje individ utan också hela samhället.De kanske inte alltid ses direkt, men ses i ett längre och globalt perspektiv.Ett antal kunniga topplärda har djupa kunskaper i hur de kan tolka dessa lagar (vars primära källor är Koranen och Sunna) och tillämpa dem i komplicerade situationer: Detta kallas "Al Idjmae" dvs en sam-stämmig och avgörande enighet mellan de lärda om sällsynta frågor.Sedan finns s k "Al Qiyas": en fjärde och sista nivå på hur man förhåller sig till ännu svårare och unika frågor, frågor som går att jämföra med tidigare förekomna och avgjorda fall."Sharia" kan man jämföra med en slags "konstitution" dvs en uppsättning regler och lagar. Men sharia är äkta från Gud och Hans sändebud. Dess lagar har ett enda syfte: Tjäna människorna ; visa för dem vad som är bra och nyttigt att följa och vad som är dåligt och skadligt att undvika. Alla uppmaningar, varningar, påbud och förbud kretsar kring dessa två huvudfronter.En betydande del har att göra med dyrkan av ALLAH, och Hans exklusiva rätt att bli dyrkad som en Enda GUD och endast på det sätt Han vill. Dyrkan är noga beskriven och ska göras på det viset för att bli godkänd. GUD är Absolut Oberoende (Assamad) och behöver inte vår dyrkan. Det är vi som behöver Honom och behöver lyda och dyrka Honom.Lyder vi Honom i allting, så håller vi oss borta och i skydd från det onda i alla dess former, även det vi inte känner till eller som är dolt för oss.GUD säger i sura "AlBaqarah" (kap. 2):"..och ni kanske hatar något och det är bra för er, och kanske ni tycker om något och det dåligt för er och Allah vet (allt) och ni vet inte" Den dyrkan är en säker och lätt uppgift för att komma nära Honom och förtjäna alla Hans otaliga gåvor. Det är den dyrkan som är meningen med livet på jorden och allt annat som görs ska tjäna detta syfte.Vissa dyrkformer som plikt-böner måste göras kollektivt. Därför är det viktigt att relationerna människ-orna emellan också blir reglerade för allas bästa.Även detta är en viktig del av "Sharia"s uppgift.Det goda och nyttiga kan var och en, ha sin uppfattning om. Men det är endast Gud som är Absolut Allvetande.Vi har bara relativa (i tid och rum) och begränsade (kvantitativt och kvalitativt) kunskaper om saker och ting.Jag tar ett konkret exempel, som alla kan förstå: Den som röker eller knarkar kan tycka att det är gott med en cig, en dos av nikotin, heroin, kokain och andra "iner". Av knark blir missbrukaren "hög" och "bra" ett tag av en spruta. Resultatet i längden vet alla. Låter man människorna avgöra vad som är bäst och nyttigt för dem, så ses hela samhället kollapsa inom kort.För att ha sin dos av en drog, kan missbrukaren råna, döda, göra i stort sett allt.Människorna i Riksdagen (läs också Riskdagen) kan lagstifta om sådana missbruk, men ofta gör de det för sent och utan att veta vidden av sådana fällor och vanor. Dessutom struntar de flesta  missbrukarna i dessa lagar och eftersom staten inte kan spendera tillräckligt med resurser på dessa stackare, så blir till slut hela samhället fördärvat. "Sharia" kan tidigt och effektivt sätta stopp för sådana brott. Dess lagar har indirekt också en avskräckande effekt, som gör det ytterst sällsynt med nya fall och återfall. Men dessa sharialagar gäller först, när hela samhället är färdigt uppbyggt och andra lagar samtidigt fungerar bra. Ett exempel: Om alla muslimer, ger bort den obligatoriska allmosan (tredje islams grundpelare) till de behö-vande (2,5 % av sparkapital under ett kalenderår, utöver beloppströskeln (nisab) nu på c:a 9000 kr), så blir ingen så fattig att han/hon tjuvar så mycket att han/hon riskerar en hand.Jämför själv och använd hela hjärnan,reptilhjärnan med: Vilket är hemskast för offren (vid brott mot en individ är alltid offren många: släktingar och anhöriga bl.a) och för hela samhället?: Ett rånmord eller en avhuggen hand, som dessutom inte går att glömma och som fungerar som varning så länge den "enarmade" är vid liv.Och vilket straff är effektivt?: tio år i fängelse, med alla bekvämligheter som finns där nuförtiden och stora risker för återfall, eller en avhuggen hand "och aldrig mer brott"? Handen (du som inte har den avhuggen) på hjärtat, skulle du våga stjäla om du vet att du riskerar bli "enarmad bandito" för resten av ditt liv?. Däremot, vågar många råna om de vet att de, i värsta fall, kan hamna i en egen cell på modern krimanstalt.

De som kritiserar "sharia" vet egentligen inget om den, vad den syftar på och vad för slags samhälle den skapar i slutändan."Sharia", till skillnad från andra lagar, är inte bara förbud och påbud, den ger också de bästa alternativen till handling, visar vad som ger mest belöning, vad som är önskevärt, vad som är förkastligt men ej föbjudet osv. Den reglerar även handeln, affärsverksamheten, lån och vittnesmål och alla tänkbara tvister i ett äktenskap, skilsmässa, vårdnadstvister och arv. De andra lagarna i t.ex S-rikes brottsbalk är bara en massa förbud och straff. Och samma brott ger inte automatiskt samma straff. Är man rik och kan anlita en dyr och bra advokat så kan man få, på sin höjd, lindrigare straff än om man är fattig eller invandrare. I USA kan en brottsling köpa sig fri från straff om han betalar. Fördelen också med "sharia" är att grunderna och lagarna är desamma och förändras inte, varken i tid eller rum. De gäller överallt och i alla tider.Vad som kan förändras är synen på dessa lagar och hur de kan tillämpas på rigoröst och rättvisst sätt när udda fall dyker upp och det finns förmildrande omständigheter att ta hänsyn till. Massmördare, seriemördare och recidivisterna är inte så sinnessjuka att ett mirakulöst piller får dem att bli goa som lamm. Studera samhällen där antal sådana brottslingar är högt och jämför med ett samhälle som tillämpar "sharia".Islam respekterar den privata egendomen och stölden bestraffas hårt. En muslim kan reagera kraftfullt och även riskera sitt liv om någon vågar råna honom. Utsätts en muslim för oförrätt av något slag och dör i försvaret av sin heder, sin egendom, sin islamtro eller sitt liv, kommer han att räknas som martyr och en muslimmartyrs belöning är Paradiset.

Enligt Abi Hurairah (Haditen finns i Moslems haditsamling en av de 2 mest trovärdiga) så kom en man till profeten Muhammed (Salla Allah aleihi wa sallam) och sa:"Oh Allahs sändebud: Om en man kommer och vill ta mina tillgångar (pengar) från mig? Han sa:" Kämpa (kriga) mot honom" Mannen sa: "Men om han dödar mig!?" "Då är du martyr" Sedan sa han: "Men om jag dödar honom" "Då är han i Elden" (Helvetet).

Andra versioner med samma tema, visar att man måste motverka alla former av våld, först med fredliga medel, sedan om det inte hjälper så använder man all sin styrka för att stoppa angriparen, och även döda honom om inget annat hjälper. Detta gäller alla former av angrep; för att stjäla, för att såra ens heder, mot eget liv,fruns heder eller mot den egna tron. Den som dör i självförsvar för en av dessa, blir direkt marytr. Detta är en del av "sharia" som bygger på äkta sanna haditer. Lagen i Sverige skyddar däremot inte de utsatta människorna mot sådana angrep. Jag hoppas att dessa "Sharia"motståndare inte längre lever i utopi och ovishet om vad som är bra eller dåligt.

Avslutningsvis citerar jag en böneramsa från profeten Muhammed (Salla Allah Aleihi wa sallam= Må Gud välsigna honom) som lyder så här: "Och Allah (Gud) visa oss sanningen helt sann (haqqan) och vägled oss att följa den, och visa oss osanningen helt osann (batilan), och vägled oss att undvika den". Ameen!!!

De enda riktigt äkta monoteister är praktiserande muslimer.

För att vara en riktig muslim, måste Guds enhet (alltså som En Enda Gud) förverkligas och det görs först genom fyra sammankopplade enhets tro-komponenter (s k grunder för Tawheed)

1. "Tawheed Arrububya": Dvs Herreskapets enhet, alltså att helt erkänna, och utan det minsta tvivlet, Guds (Allahs) Handlingar, som unika och som ingen annan har förmågan att göra. Kort och koncist, inse att Allah är Herren över alla världar och över allt som funnits, finns och ska finnas och som Han har skapat ur intet. Tron också på det Han säger om Sig Själv i Koranen: ”Wa Yakhloqo mala taalamoon” : dvs ” Och Han skapar (nutid) det ni inte vet något om.” Många av dessa exklusiva och unika handlingar kan man utläsa ur Allahs Vackra Namn. För detaljer, se blogginläggen i ”sannislam” om "Guds Vackra Namn". Några exempel ger jag här:   

Absolut Skaparen (Al Khaleq), Mest Försörjaren, (Arrazzaq)

Den som ger Liv (Al Muhyi) Den som tar liv (Al Mumit). Den absolut Förlåtande (Al Ghaffar) Den absolut Generöse (Al Kareem). Den absolut Rättvise (Al Adl) och många fler....

Att vara äkta muslim stannar inte vid detta erkännande. T o m avgudadyrkare och månggudadyrkare före islam erkände vissa av dessa egenskaper hos en Gud. Men de visade inte detta i sin tro och i sina handlingar. Tvärtom. De bad till statyer som de till exempel kallat "Allaata", "Al Uzza", "Manata" mm, och räknade med att dessa klumpiga statyer skulle ge dem vad de har frågat om. Andra hade andra preferenser och fantasier och dyrkade träd, sol mm.Vi har även idag sådana som, på olika sätt, dyrkar egna idoler, har dem på sina T-shirtar eller på mobiler. Det kan vara gubbar eller tanter som har dött, det kan vara hundar ("snälla" vovar heter de) eller katter eller fetisher och andra symboler. Det kan vara pengar, tavlor eller smycken och det kan vara det egna jaget och de egna böjelserna. Sådana människor kan ha väldigt lång distans till Gud. De vet inte eller låtsas inte veta att det är Gud som har skapat alla dessa ting. 

Den andra delen av Enhets tawheed kallas:

2. "Tawheed Al Uluhya". "Gudskapets enhet": Detta förverkligas genom de egna handlingarna. Herreskapets enhet har sin bas och utgångspunkt i Allahs Handlingar och vad Han har gjort, gör och gör i framtiden. Men Gudskapets enhet har att göra med våra handlingar. Att omsätta tron på Gud som Herre över sin Skapelse, i en egen handlingsuppgift är att dyrka Allah som en enda Gud. Plikten att inte dyrka någon än Gud, är en direkt produkt av tron på Gud som den Enda Herren. M a o från övertygelsen, förankrad i hjärtat och verbalt uttryckt med munnen, till handling med hela sitt fysiska jag, allt i enligheten med instruktionerna i Koranen och Sunna.

Den tredje och fjärde är:

3 och 4. ”Tawheed al-Asmae, wa-ssifat” dvs Namn och Attributs enhet. Att Namn på Allah, i bestämd form (de börjar med bestämd artikeln ”Al” eller ”A + ”shadda” tecken på konsonanten efter A, som blir därmed dubbel), är Namn som Allah har och ingen annan får absolut ha. Dessa namn uttrycker både Egenskaper och Handlingar. Det första av dem är:

Allah dvs Guden. "Ilah" betyder ”en gud”: Ett annat namn i bestämd form är ”Al Ilah” Men ”Allah” är Egennamn på Gud, som ingen kan eller får ha. När man inleder bönen, är det första man ska säga: "Allah Akbar" (Allah är Störst). Man inleder inte med annat namn än Allah.När man ska börja göra något bra och helt tillåtet, säger muslimen: "Bismi Allah" = I Guds Namn.När man tänker göra något i framtiden, säger man: "In Shaa Allah" Om Gud vill: alltså ett avgörande villkor.

Hur ställer man sig som praktiserande muslim, till Allahs Vackra Namn och Allahs Attribut?. Tre aspekter i denna typ av ”Tawheed”  

1. En fullständig tro, (utan det minsta tvivlet), på vad Gud har beskrivit sig och vad Hans sändebud Muhammed (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) har beskrivit Honom med i sina äkta uttalanden, med Hans Vackra Namn och Hans Unika och Exklusiva Egenskaper och Handlingar.
2. Ett fullkomligt erkännande av dessa Namn, Egenskaper och Handlingar som verkliga, äkta och odiskutabla.
3. Stark övertygelse om att Allah (= Gud) (Härlig och Allmäktig är Han) har uteslutande Ensam dessa Namn, Attribut och Handlingar. Ingen delar med Honom något av detta. De är Absoluta och kännetecknas av Perfektion och Skönhet, precis som de förekommer i Koranen och Sunna, både i sin helhet och i sin minsta detalj. Som äkta muslim ska man acceptera dem som sådana helt hjärtat, utan något tillägg eller borttagning, perfekta och utan någon brist eller defekt, utan jämförelse med någon eller något, utan någon ändring eller förfalskning av något slag, utan likställande med någon eller något. Allt detta ska förankras i hjärtat, får sitt uttryck, dygnet runt och livet ut, utåt, både verbalt och i handling. Inget någonsin får sägas eller göras som visar motsatsen eller tvivel om dem. Dyrkan av Allah och alla handlingar ska fullständigt stämma överens med dem.    

Dyrkan av Allah innebär inte bara tillbedjan till Honom, med givna ord och

rörelser, ett antal gånger om dagen. Det innefattar och omfattar mycket annat i det dagliga livet, som man behöver göra utanför bönetiderna. Islams storhet och unika karaktär syns bland annat i detta: Den fyller tiden och rummet och är alltid levande i en muslims dygn. De fem pliktiga bönerna per dag, markerar bara höjdpunkter i den direkta kontakten med Gud. Några av dem förekommer i anslutningen till växlingen mellan dag och natt, som ett erkännande av att Allah, Härlig och Mäktig är Han, är endast Han som ”får natten att gå i dagen och dagen att gå i natten” (yulidjo allayla finnahar….), som flera verser i Koranen uttrycker det.

”Etikettmuslimer” (som jag kallar dem) som inte har nått denna grad av tro, intimt kopplad till konsekutiva handlingar däribland noga beskrivna dyrkformer, måste ta sig en ordentlig funderare och öppna både hjärtat och hjärnan för det de håller på med.

De måste bevisa för sig på vilket sätt de är muslimer. Gör de inte, av oförmåga eller ovilja, så blir de tvungna att förklara sig Den Yttersta Dagen, när allt räknas och slutdomen kommer som ett åskenedslag. Någon bortförklaring godkänns då inte. Deras hud och kroppsdelar kommer att vittna, tala sanningen, lämna in sin ”självdeklaration”. Inget då hjälper, varken proppfulla bankkonton eller försäkringskassan eller morskan och farsan eller Tantgredelin. Låt detta vara en slutsats och ett bevis på att budskapet är utskickat.Om dina ögon hamnar på denna text, så vet du att du inte kan skylla på att du inte visste något.

Må Allah hjälpa de som gör misstag, är slarviga utan att vara trotsiga och stöddiga, de som inte väntar för länge för att återvända till Allahs unika och raka väg. Skynda och gör din plikt som människa, innan döden överraskande slår vem som helst, när som helst och hur som helst.

Vi ber Allah om Salama (Fred) Ameen!!!    

Kalifen Omar löser en mordgåta

Omar kunde även direkt ingripa och försöka klara upp brott och eventuellt straffa brottslingar, allt enligt sharialagar. 

Följande berättelse är av många känd:

En dag vaknade Medinaborna och såg ett lik av en ung hårlös man (sådana pojkar som ser feminina ut, s k ”amrad”) liggande död i en gata. Fallet registrerades och rubricerades som mord med okänd gärningsman. Detta i väntan på undersökning och spaning efter mördaren. Efter ett tag, ledde inte undersökningar till något resultat. Ingen hittades som kunde misstänkas för mordet. Men Omar kunde inte glömma fallet. Han bad till Allah att vägleda honom, för att hitta den skyldige.

Efter mindre än tio månader från det makabra fyndet, vaknade Medinaborna igen och såg ett nyfött barn övergivet liggande på samma plats som liket, månader tidigare, befann sig på. Ingen visste heller, denna gång, vem la babyn exakt där. Även detta har registrerats som olöst fall med okänd brottsling. Omar tänkte och anade kopplingen mellan dessa två brott. Han gav order om att ge barnet till en låtsasmamma (barnsköterska) som får medel från statskassan (han var först med att införa ett sådant bidrags system). Han gav henne instruktioner och sa: ” Håll hemligt det jag säger nu, ta hand om barnet och om du ser någon kvinna intressera sig för det, vill absolut se det och krama det, så säg det till mig och ta reda på var hon bor."

Åren gick och barnet växte. En dag kom en kvinna till barnsköterskan och sa till henne:” Jag är ”piga” hos en kvinna. Hon bad mig att hämta den lilla pojken, för hon vill se honom en stund och lämna den tillbaka till dig.

-  Det är OK, men jag följer med dig, svarade barnsköterskan.

-  Det är bara bra om du vill följa med, sa pigan, han kommer att känna sig tryggare så, eftersom det är du som uppfostrade honom.

När kvinnorna och barnet gick in hos kvinnan som skickade efter pojken, kom de på att hon var dotter till en av de förnäma Ansar följeslagarna (som tog emot profeten i Medina efter Hidjra uttåget från Mecka). Barnsköterskan gick sedan och berättade för Omar vad som hände. Han tog sin svärd på sig och gick till huset. På dörrtröskeln satte själva profetens Ansar följeslagare. Omar hälsade på honom mycket artigt och frågade honom hur han mådde och hur hans dotter mådde: Den kända profets följeslagare lovordade sin dotter och sa att hon var mycket noga med att be och noga följa islams lagar. Omar trodde på mannen, men ville träffa henne och bad om att få prata med henne. Pappan hade inget emot det. När Omar kom in, hälsade han på henne och dem som var med henne och sa:

-Asslaamu Aleikum!

Kvinnan var skakad för hon visste direkt varför han kom.

Han bad de andra att lämna dem ensamma i rummet. När de gjorde det visade han fram sin svärd och innan han sa något om de två händelserna, så stod hon upp och sa: ”Ala rislik", oh de troendes Emir, vänta, vid Allah kommer du att tro mig när jag har berättat hur det var”.

Hon fortsatte och sa: ”En äldre kvinna brukade komma in hos mig och med tiden betraktade jag henne som min mor, och vi hade fullt förtroende för varandra. En gång sa hon att hon var tvungen att resa bort och att hon hade en dotter som hon var rädd om och att hon önskade hämta henne för att stanna hos mig tills hon kom tillbaka från resan. Hon ljög för mig. Hon hade egentligen en ”amrad”son (alltså utan hårväxt som ser kvinnlig ut) som hon klädde ut till tjej och kom med ”henom”.

Jag var säker på att det var en tjej. Och som du vet, oh de troendes Emir, så döljer inte kvinnor all sin kropp för andra närbekanta kvinnor. En gång överraskade han mig medan jag låg och sov och han tvingade mig till den skamliga synden. Efteråt tog jag ett vasst knivblad och skar honom till döds. Jag fick hjälp med att ta liket dit det hittades. Detta hände för drygt nio månader sedan och av den synden fick jag detta barn, som jag la, där hans fars lik låg.

Omar (må Allah vara Nöjd med honom) sa till henne: ”Du talar sanning, jag ber Allah att skydda dig och hjälpa dig" Han gav henne många råd, bl a att hålla detta hemligt.

När han gick ut, hälsade han på hennes pappa på nytt och sa:

”Du har en fin och skötsam dotter”

Han tackade Omar för besöket och bad Allah att hjälpa honom i sin goda och svåra uppgift gentemot sina undersåtar. 

Lärdomar från dessa berättelser kan vara om Omar själv som en historiskt sett muslimsk storhet, unik i sitt sätt att styra ett samhälle som ett par decennier innan var laglöst och barbariskt.  

Ni som får gossebarn, tveka inte att kalla en av era söner "Omar".Det är bra att ha kalifen Omar som förebild och visa att den rätta islam är sunni islam (och inget annat påhitt) och att den lever alltid, generationer efter generationer.

Kalifen Omar Ibnu Lkhattab kallad också "Al Faroq" (må Allah vara Nöjd med honom) var både sträng och snäll, allt beroende på situationen och vem han hade att göra med. Så ska man egentligen göra: anpassa sig till omständigheterna, till folk runt omkring och göra rätt sak vid rätt tillfälle. Med modern terminologi kallas detta: flexibilitet.

En oförrätt, enligt islam, brukar definieras med ”att placera en sak på fel plats”. Jämför med blåa pusselbitar mitt på klar himmel.

Följande berättelse har rapporterats av Ashaabi, en välkänd lärd: Han sa:

”En gång kom en man till kalifen Omar för att be honom om råd och sa: Oh de troendes Emir, min dotter har jag begravt levande före islam, (under perioden före islam brukade en del pappor begrava sina små flickbarn levande, av rädsla för skam, detta har islam totalt förbjudit) och innan hon dog ångrade jag mig och grävde upp henne. Med tiden blev vi sedan muslimer, lovprisad Allah. Hon har hamnat, mot sin vilja, i den skamliga synden att ha ett förhållande med man, sedan tog hon ett knivblad för att skära sig i halsen. Vi hann ingripa i rätt tid efter att hon har skurit sig en hel del. Vi vårdade henne tills hon, med Allahs hjälp, blev bra. Hon gjorde bot och ångrade sig rejält. Nu är det någon från ett folk som vill fria och enligt sharialagen gifta sig med henne; men jag är osäker om vad jag ska säga om den affären. Ska jag berätta för dem vad hon har gjort eller gått genom?

Omar höll på att bli arg och sa: ” Ska du nu ta och avslöja det Allah har hittills hållit dolt, vid Allah, om du avslöjar detta för någon så skulle du få ett ordentligt och förnedrande straff, som blir känt i hela regionen. Ta nu och gift bort henne, som ärbar och god muslim."

Ångern och botgöringen när den görs uppriktigt och på rätt sätt suddar ju bort alla synder.

Omar, innan han blev muslim, var mycket sträng och fruktad av alla. Efter att han konverterat till islam, blev han annorlunda och flexibel, god och snäll mot dem som förtjänar detta och hård och sträng mot dem som förtjänar detta.

Det berättas också att han ibland skrattade av något han tänkte på och ibland grät han mycket när han tänkte på annat. När han blev tillfrågad om detta så sa han:

Jag grät när jag tänker på min dotter, som jag tog till en sandkulle och försökte begrava levande och medan jag gjorde detta så log hon mot mig och försökte vifta bort sand från sitt ansikte. Jag kan aldrig glömma detta.

Varför jag skrattade: När jag var avgudadyrkare före islam, hände det att jag reste och tog mjuka dadlar och formade dem till en liten gubbe och gav ”honom” namn av en ”staty-gud” och dyrkade honom under resan. På kvällen när jag blev hungrig kunde jag inte hitta något att äta annat än min lilla dadelidolgubbe. Al hamdu lillah; lov och pris tillkommer Allah som gav mig islamtro, en unik och mycket värdefull gåva.

I ett äkta uttalande från profeten Muhammed (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) sa han: ."Islam yadjubbo ma qablaho"..dvs: Islam suddar bort allt dumt som har gjorts före den. Alltså, att bli muslim är som att födas på nytt och alla synder blir förlåtna. Det som många inte vet är att när man blir muslim, så är det för hela livet. Den nya muslimen får inte ångra sig och gå ur islamtro till annat. Det är ingen "prov-och-se historia" lik någon som vill bowla för första gången. Ofta är de som tar ett rejält steg av övertygelse, och utan tvång, blir definitivt goda muslimer livet ut, för de känner och upplever alla fördelar med islam (inifrån) som de inte har tänkt på tidigare.        

Låt oss ta inspiration av den store och mycket starke och rättvise Kalif Omar Ibnu Lkhattab, den andra khalifen, efterträdaren efter Abu Bakr som var den första kalif ( må Allah vara Nöjd med dem två) Här är i alla fall vad han sa och som visar det ansvar som en bra makthavare bör ha: Han sa så här:

” Om en mula snubblar i Irak (t ex. på en sten eller ojämn väg), så skulle jag frukta att Allah (Gud) frågar mig (den Yttersta Dagen) varför jag inte har byggt bra och jämn väg åt den (alltså mulan)."

Under Omars tid som kalif och högste ledare nådde islam det nuvarande Irak. Så han kände stort ansvar för allt som skulle hända, och som skulle skada människor och djur, t o m en väg ville han säkra även för djur.

Under hans styre gick han runt i Medinah nattetid och kollade själv så att alla människor skulle få det tryggt. En kväll gick han ut som vanligt och hörde röster av en man och en kvinna från ett hus. Han klättrade på väggen och tittade genom ett öppet fönstret och såg en man och en kvinna med en vin behållare som de drack ur. De höll på att bli berusade och var högljudda. Omar kom nere till mannen och tilltalade direkt och sa:

-Skäms du inte? Tror du att Gud inte ser dig, medan du ägnar dig åt den synden?

Mannen kunde utantill en mängd verser från den heliga Koranen. Han var kvick med att försvara sig och gjorde det på ett övertygande sätt genom att säga:

- Oh den troendes Emir, (Amir Al Muminin), jag har begått en enda synd som du ser och du har begått tre stycken synder just nu.

Omar blev inte arg, han lyssnade alltid på dem han pratade med och han var känd för att lyssna noga på argumenten som hade stöd av Koranen eller av sunna. Mannen forsatte: Allah säger (i Koranen sura Al Hudjurat): ”Och ni ska inte spionera!” och du har gjort det. Han (lov och pris tillkommer Honom) sa också: ”Och ni ska komma in (i husen) genom dörrarna, och du har klättrat och kommit ner från väggen och inte genom dörren, och Allah uppmanar och säger också: ” Ni ska inte komma in i hus förrän ni ber om tillåtelse och hälsar ägarna".. (som bor där inne) och det har du inte gjort.

Trots att Omar hade sina starka motiv, eftersom han var störst ansvarig och hans avsikt var att trygga tillvaron för alla och se till att sharialagen ska gälla för alla, så kunde han inte förneka dessa handlingar eller bortförklara dem. Han sa:

- Och vad vill du att jag ska göra?

- Jag vill att du förlåter oss. Vi kommer aldrig att göra detta mer.

- Bra, jag förlåter er då.

Du som läser detta, diskutera med andra just detta med att ta sitt ansvar för ordningen och tryggheten och jämför (även om det egentligen inte är jämförbart) med dagens makthavare och deras sätt att styra landet. Det är mycket jag inte har berättat om den stora kalifen Omar som, trots makten, var ödmjuk och blygsam person och som ledare och rättvis domare när något krävde hans direkta ingripande.

Hitta nu lärdomar att dra från texten och berätta om dem för andra.Genom detta bidrar du säkert med något bra för både individer och för samhället som helhet.Dela med dig och tveka inte.   

Alla muslimer, oavsett om de är praktiserande eller inte, tar bestämt avstånd från alla former av våld, kriminalitet och brottslighet.

När det bildas ungdomsgäng som kastar sig på en person, med eller utan anledning och misshandlar honom svårt eller till döds, då är det något galet med samhällets styrning och utveckling. Ett totalt misslyckande av myndigheterna och institutionerna.

Det har absolut inget att göra med brottslingarnas eventuella religion. Om dessa är muslimer så vet de inte vad islam står för. Men ofta är det inte bara deras fel.

Vi kan hålla oss till islam vars sanna bild har förstörts och ersatts av fördomar. Lägg till den dåliga undervisningen om islam och hindren för muslimer att utöva sin religion och be t ex. de obligatoriska dagliga fem böner (bara en av dem inträffar mitt på dagen och kan förrättas under 5-10 minuter av lunchrasten t.ex Den bön får inte förrättas efter att den näst kommandes tid inträtt).Islam är dagliga uppgifter som håller muslimer i ständig kontakt med Gud. Det är omöjligt för den som håller den kontakten att begå våldshandlingar. Islam är ingen frivillig söndags eller lördags predika med musik, sång och hela baletten. Detta ska givetsvis respekteras. Lagen värnar ju om religionsfrihet och ingen kan diktera hur och när en troende (muslim eller icke muslim) ska göra sin plikt.      

Enligt islam är det en stor synd att döda eller misshandla någon utan något rättmätligt skäl. Både Koranen och sunna-uttalanden fördömer kraftigt mord och allt som kan leda till en annans död.

Bevis för detta är Koranen. Allah säger:

”Säg,(oh Muhammed) kom så ska jag recitera vad er Herre har förbjudit er (att göra): att ta vid sidan om Honom något eller någon (annan gud eller symbol för gud), vad gäller båda föräldrarna ta hand väl om dem, och döda inte era barn på grund av fattigdom, Vi (Allah) försörjer er och dem och gå inte nära snuskigheter både de synliga av dem och de dolda, och döda inte någon utan giltigt skäl. Detta har Han uppmanat er (att följa) måtte ni vara kloka” Al Anaam. Boskaps sura kap.7 vers 151.

Att döda eller misshandla utan anledning klassas som en av de värsta oförrätter.  S.k ”Dhulm”) Oförrätten innefattar alla skadliga handlingar, små som stora, även med fula gester, verbala eller icke verbala kränkningar. "Man får inte ta lagen i sina egna händer" heter ju det och den regeln är universell.

Allah säger också vers nr 33 från suran Al Israe kap.17 ” Och döda inte en människa, sånt har Allah förbjudit att göra utan giltigt skäl".

Vers nr. 68 och 69 i sura Al Furqan kap.25.Versen inleds med att beskriva de fromma av Allahs tjänare och som kontrast till dem, avslutas versen med att visa vad den som gör allt detta får för straff:

”…De som inte ber till någon vid sidan om Allah, och som inte dödar en människa som Allah har förbjudit att döda, utom med rätt. Och som inte begår otukt.  Den som gör detta möter sina straffdomar; ett mångdubblat lidande den Yttersta Dagen, och förblir evigt förnedrad där.

T o m brott mot djur kan leda till Helvetet som straff. I ett äkta uttalande sa profeten (må Allahs frid och välsignelser vara med honom).” En kvinna hamnar i Helvetet pga att hon hållit en katta inlåst (dö av svält) och hindrat henne från att gå ut (leta efter föda) och äta av det som kan finnas ute på gräset"(och marken)

Man kan undra vad det är som får ett gäng ungdomar att begå sådana hemska brott.En sak är säker: den typ av samhället och den miljön de lever i, är ofta boven i dramat.

Speciella omständigheter kan ligga bakom många av sådana avvikande beteenden, däribland psykiska störningar och påverkan av droger.Den direkta och utlösande orsaken kan vara en provokation av något slag, även från offret självt. Vi vet att många svenskar, särskilt av äldre generation, ser dessa ungdomar som ett hot mot den egna levnads standard. Polisen har högar med polisanmälan från muslimer som kränks eller utsätts för hot eller t o m attackeras av invandrarfiender. Under en ekonomisk kris är det lätt för dem som har det svårt att se ”de andra” som skyldiga till deras miserabla situation. De kan också vara fullt proppade av fördomar. Ser dessa gäng muslimer ut, så är de, enligt de, extra farliga.

En annan dumhet som spe på hatet mellan s a s "etniciteterna" är den serie kränkningar som de flesta muslimer har utsatts för, när dumdristiga provokatörer som kallar sig ”konstnärer” tecknat de ökända karikatyrerna. Dessa kränkningar sitter kvar i minnen och gör att många muslimer känner maktlöshet, frustration och t o m äckel, särskilt när rättsmyndigheter inte gör något åt brottet. "Hets mot folkgrupp", i detta fall muslimer, tas inte på allvar, även när förövaren öppet i TV bl a erkänner att han visst har kränkt muslimer och verkar uttrycka stolthet över detta. Den minsta hetsen mot andra religiösa minoriteter skulle säkert leda till en storm av reaktioner, inte minst från massmedia.

Men endast detta, förklarar dock inte dessa ungdomars brottsliga start.

Den ekonomiska segregationen, arbetslösheten och brist på utbildning, kombinerat med den liberala marknaden som översvämmas av prylar för de rika, samt kulten av våld på TV och Internet, alla dessa är faktorer som bidrar till att få ungdomar att tippa över och in på en kriminell bana. TV våldets hemska effekter på tittarna har studerats nu i decennier och bevisats av bl a Albert Bandura redan på 1980 talet. Nu är de konsekvenserna ännu tydligare och ingen myndighet gör något effektivt åt den katastrofen.

Åtgärderna då?

Idealet är ett samhälle där ingen individ känner sig kränkt, marginaliserad, utlämnad till arbetslösheten, utan yrke eller utbildning. Staten som styrs av penningfixerade ultraliberaler (av anarkisk laissez-faire laissez-passer ideologi), utan en gnutta empati för vad ungdomarna känner och har för problem, och som vräker miljarder på misskötta banker och på privata företag som har invaderat och fritt härjar i skolor och vård,ja,vad kan man vänta sig av denna oansvariga politik?

Ofta reagerar myndigheterna både otillräckligt, panikartat och reflexmässigt samt för sent.Staten är förlamad, har inga visioner och inga långsiktiga åtgärdsplaner, har alltid blicken på kommande valurorna för att behålla makten mer än för att lösa problemen.Vad som behövs är ett nytt tänkande som primierar samarbet i stället för konkurrens om makten och en hårdare lämplihets prövning av partier innan de godkänns.Det kan hindra odemokratiska partier att etablera sig och detta har inget att göra med inskränkning av yttrandefriheten.Tvärtom; ett sätt att styra landet mot vad som är bra för alla invånarna.Att politikerna får mandat av folket att styra landet och ta betalt och privilegier för jobbet till hela folkets bästa och nytta ingår i Kontraktualismen.

Gör man inget sånt, så leder passiviteten till en katastrof, särskilt för de sämstställda. Man ser nu bara toppen av ett isberg. 

Låt oss hoppas, in sha Allah (om Gud Vill) att trenden vänder. Den vänder först när människorna tar initiativet till att förändra sig.

Allah säger i Koranen: suran "Arraad" ("Åskan"): "Allah kommer bestämt inte att förändra vad ett folk har (eller lider av) förän det ändrar sig självt"            

Ibland dyker upp en historia om s k "Israelsbarn". Dessa berättelser heter på arabiska ”Israeliyat” De klassas i tre kategorier:

1. De absolut trovärdiga, som profeten Muhammed (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) har berättat om och är sanna. Vi tror på dem och får använda dem när vi, av någon anledning, behöver dem.
2. En annan typ som är accepterad av "Israels barn", och som för oss muslimer är mindre trovärdiga. Vi får berätta dem om vi vill, men bara om de inte strider mot något i Koranen och sunna.
3. En tredje kategori att förkasta och ska betraktas som påhitt. De kan vara fulla av lögner.

För en muslim är ”Israel” namn på Jacob, son till Ishaq (alltså Isaac) och far till Youssef (må Allah välsigna dem alla).

Det berättas att det fanns bland Israel-barn (före islam) en mycket from, dyrkare av Allah (Gud). Han levde fattigt och hade fru och barn. När hans familj höll på att svälta ihjäl, pga brist på mat, gick han till torget för att söka någon som kan ge honom ett jobb. Ingen behövde honom. Han gjorde flera försök utan resultat. Han såg att andra fick napp snabbt. När han tröttnade bestämde han sig för att jobba för sin ”Lärare” och ”Vägledare”.

Han gick på morgonen till stranden och gjorde sig beredd, både mentalt och fysiskt, med rituell tvagning mm. Sedan tillbringade han hela dagen att be, med tiotals knäböjningar och nedböjningar med pannan på marken och detta i timmar och utan uppehåll.Han lyfte blicken upp mot himmeln och sträckte ut händerna och bad till Gud med stor inlevelse.

När dagen tog slut och solen gick ner, återvände han hem tomhänt.

Han blev förvånad över att höra glada röster strömmande från sitt hus och en doft av grillat kött fyllde hans näsa och lungor.Trots tröttheten, skyndade han sig och knackade på dörren.

-Vad har hänt? tänkte han trots allt. Jag har ju lämnat barnen och frun helt tysta, stela och orkelösa, nästan förlamade av en veckas hunger. Det är ju otroligt, vad som luktas och hörs.

Frun öppnade medan hon skrattade. Hennes ansikte har fått tillbaka liv och sin naturliga färg.

Hon sa direkt till sin man utan att vänta på hans frågor: "Den du jobbade för har skickat ett bud med mat, kläder och pengar. Han hälsar att din ”Lärare” har hört dig och sett dig jobba på stranden. Han lovar dig mer lön om du fortsätter arbeta så flitigt och förlita dig på Honom.