En mor Amina (namnen är fiktiva så ta dem med "nypa kryddpeppar") och hennes dotter Kenza levde i en kasbah. De fick besök av en kvinna i släkten; den 52 år gamla Salima. Dottern var normalt artig och mycket noga med att praktisera islam. Hennes mor var slarvig med den saken, gick ut utan slöja, struntade i böneplikten och var även snål mot tiggare när de knackade på dörren och ville ha en slant till bröd. Efter att kvinnan Salima hälsade modern och kramade henne, räckte hon handen mot dottern och ville hälsa henne, men dottern nonchalerade henne och ville inte skaka hand med henne. Kvinnan blev mycket sårad och modern ursinnig. Hon skämdes över att dottern nobbade gästen, på detta vidriga sätt. Modern Amina skrek åt dottern:

Hur kan du våga göra så mot din släkting som du inte har träffat på länge?

Hon blev röd i ansiktet och kokade av ilska. Efter en stund reste sig dottern och ville krama hårt gästen Salima. Hon sträckte ut armarna och ville omfamna henne, medan hon bad om förlåtelse. Hennes mor gormade fortfarande och mumlade, helt besviken på henne. Det var ett hårt slag och hon kunde inte svälja detta. Salima var inte långsint och kunde snabbt förlåta Kenza. Hon blev bara lite förvånad över att se flickan som var djupt religiös bete sig på icke muslimskt sätt.

När allt var OK och besöket var över; och Salima gick hem med ett leende på läpparna som om inget hade hänt, blev det ett mindre krig mellan dottern och modern.

-Varför gjorde du så? skrek mamman.

-Du vill veta varför... Bra. Jag förstår delvis att du blev arg. Men tänk på att du varenda dag och varenda natt gör likadant mot ….Hon blev avbruten:

-Vad? Sa mamman vars ögon höll nu på att explodera av en blandning förvåning och elakhet. Vad menar du..? Har du kollat på mig hela tiden och spionerat på vad jag gjorde och inte gjorde? 

-Det är inte det jag menar, kära mamma. Du vet att jag älskar dig så mycket och jag bryr mig mycket om dig. Men har du tänkt på den äkta haditen som rapporterats av Moslem där profeten Muhammed (må Allah välsigna honom och skänka honom frid) sa:

"Allah sträcker fram ”Sin Hand” under dagen för att nattsyndaren ångrar sina nattsynder och ber om förlåtelse och sträcker fram ”Sin Hand” under natten för att dagsyndaren ångrar sina dagsynder och ber om förlåtelse.” När har du brytt dig om Guds invit till direkt kontakt och till Hans, med barmhärtighet, framsträckta "Hand". Hittills har du aldrig vänt dig till Gud, trots att Han dag-och nattid bjuder dig till botgöring. Du lever som en icke muslim. Du gör inte dina muslimska plikter och du hjälper inte de fattiga heller. Jag är rädd att se dig den Yttersta Dagen bland förlorarna. Min älskade mamma.. tänk på detta…Jag mår dåligt av att se dig så hela tiden…

Dottern började gråta medan mamman blev dödtyst. Det tog inte lång tid innan moderns hjärta fylldes med ånger och hon började gråta också.

-Nu min lilla ängel, min räddning, sa hon till sin dotter, nu blir din mamma helt annorlunda. Jag lovar. Du kommer, om Gud vill, att se, du kommer att vara stolt över din mamma.

Jag låter läsaren dra sina slutsatser av denna historia. Lärdomar är många. Det gäller att upptäcka dem och gå med all sin kraft till handling för att bli bättre muslim och godare människa. Allah säger i Koranen:

"De som anstränger sig för Vår skull, dem vägleder Vi in på Våra vägar"      

Imamen Ashafii en av de fyra stora mest kända imamer, som är i kronologisk ordning: Abu Hanifa, Malek, Ashafii och Ahmed Ibnu Hanbal. Han var mycket intelligent. Han blev tillfrågad av en petig och mycket nyfiken muslim som sa:

-"Det är allmänt känt att Iblis (den första satan) är skapad av eld. Han kommer att straffas med eld och brinna i Helvetet; eller hur? Ashafii instämde och sa:

- Visst; och vad är det för problem med detta?

- Jag undrar bara...hur kan han straffas med eld, när han är skapad av eld? Jag menar så här... att han inte kommer att lida, eller har jag fel att tro detta?

- Vänta här en stund, jag kommer tillbaka.

Ashafii gick och hämtade en klump lera och torkade den så att den blev hård. Sedan siktade han på den mannen som frågade honom och kastade lerklumpen som träffade honom i armen.

- Aiiie!!!, skrek mannen av smärta, varför gjorde du så? Frågade han Ashafii. Imamen svarade och sa:

- Är du människa och skapad av lera så förstår du att leran kan göra dig illa. Dessutom så ska du komma ihåg att allt i detta liv blir helt annorlunda den Yttersta Dagen. Allah som har skapat s.k naturlagarna du känner till nu och ser runt omkring dig är kapabel att skapa andra lagar som Han vill ska gälla i det Eviga Livet"

Detta med att allt är annorlunda den Yttersta Dagen finns både i Koranen och i de autentiska sunna uttalanden från profeten Muhammed må Allahs fred och välsignelser vara med honom.

Till slut; vad kan vi dra för slutsatser av denna historia? Här är några av mina förslag:

- Muslimen är uppmanad att inte ställa petiga, oviktiga frågor, vars svar kanske ger negativa följder. Han eller hon måste se meningen och nyttan med de frågor han/hon ställer. Vi har exempel av judar i andra kapitel i Koranen. Gud har beordrat dem att slakta en ko, vilken ko som helst, och de ställde en massa frågor till Moses för att veta, i detalj, beskrivningen av den enligt dem ”speciella” kon de skulle slakta. Till slut ledde deras olämpliga och onödiga frågor till den försvårade uppgiften att hitta en ko med den beskrivningen. De trotsiga av Moses folk begärde t o m att öppet få se Gud. Helt fräckt!!!    

- Särskilt är det förbjudet att ställa frågor om det osynliga, frågor som vi människor inte kommer att förstå, även om vi får svar på dem. Typ av förbjudna frågor : Om själens natur? I sura Al Israe t. ex.

- Imamerna är exceptionellt begåvade och kunniga människor. De betraktas enligt en autentisk hadit (Waratato L´anbyae) som profeternas efterträdare, eftersom inget kommer att uppenbaras från Gud efter det sista sändebudet Muhammed må Allahs välsignelser och fred vara med honom.

- En muslims tro är ovillkorlig, dvs, vi muslimer, behöver inte förstå allting för att tro. Alldeles för många frågor utan synlig nytta kan vilseleda och förvirra oss.

- Det goda förfarandet och vanan att gå till dem som har de rätta kunskaperna för att få rätta svar på sina frågor. Muslimen har plikten att fråga de lärda om det som angår honom/henne, särskilt frågor som berör deras tro och hur de ska praktisera islam på rätt sätt. Med detta så lyder de en uppmaning i Koranen som säger: ”Fråga då folk som verkligen besitter kunskaperna om ni inte visste”

Må Allah vägleda oss in på den rätta vägen Ameen!!!        

Abdullah ibnu Omar, må Allah vara Nöjd med dem två (son till Omar ibnu Lkhattab: den andra khalifen efter Muhammed, (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) har berättat följande:

Två tjallare gick med den enda rättroende (alltså som trodde bara på Gud) till den mäktiga Farao som dyrkades av sitt folk. De ville avslöja honom så att han skulle få sitt straff: döden. Samtidigt ville de närma sig den enväldiga härskaren. De sa till Farao (troligtvis en av Ramsesen...)

- Här är den som inte tror som vi, att du är vår herre. (för Farao har fått sitt folk att dyrka honom och säga att han var deras herre, den högste. Detta står i Koranen: "Ana Rabbokom Al Aala" sa han till dem). Han tänkte kolla upp detta med honom och se om de två tjallarna verkligen talade sanning. När alla tre stod framför honom frågade Farao tjallarna först: Vem är er herre, ni två ? Utan den minsta tvekan svarade de: Vår herre är du. Sedan vände han sig till den rättroende som trodde endast på Gud, den Ende och frågade: Och du, vem är din herre? Svaret kom lika snabbt och beslutsamt: Min Herre är deras Herre!!! Sedan vände han sig till tjallarna och sa: Ni kom med den här goda mannen för att jag ska döda honom, ni har ljugit för mig om hans tro. Det är ni jag ska döda. Han beordrade sina vakter att döda tjallarna och de gjorde det.

Abdullah ibnu Omar sa: Det är detta som versen i Koranen (vers nr.45 i sura Ghafer: Den Förlåtande) syftar på; alltså: “Allah har skyddat honom (dvs den rättroende) från deras intriger och onda avsikter och ett svidande strafflidande fick Faraos folk". (min översättning; så ordagrant som möjligt).

Av denna berättelse kan man dra många lärdomar därav följande:

- Den som tror på Gud (ALLAH) har inget att frukta. Tron på Allah är ett säkert skydd från allt ont.

- Tjallare som har onda avsikter tjänar inget. Tvärtom. Den som gräver en grop åt någon annan faller i den själv. Historian illustrerar detta talsätt.

- Tron på Gud ger styrka, både kroppslig och intellektuell sådan (intelligens i form av snabba kloka svar).

- "Al djazaae min djinsi laamal": Ett talsätt inom islamlära som betyder att "straff och belöning är av samma art (mynt) som orsaken dvs: den onda eller den goda handlingen. Tjallarna ville att Farao dödar den oskyldiga troende och fick domen mot sig själva.

- Mycket viktigt att förlita sig till Allah som räddar Sin trogna tjänare ur de svåraste situationerna. Det är detta som var avgörande. Versen: "Yudjibo lmudtarra..": dvs besvarar den mest nödställde som gör förbön till Gud om hjälp. Detta också enligt en känd vers i Koranen.

- Att vara modig och, som en muslim, alltid ha hoppet starkt när det verkar gå dåligt och fruktan för Allah när det går bra. Pendla mellan hopp (om Allahs räddning) och rädsla (för Allahs eventuella vedergällning): Alltså detta som kännetecknar en riktig muslim.

- Alla profeter och sändebud hade samma budskap: att inte dyrka någon annan än Gud, den Ende. Det är detta som är kärnan i islam; och detta var också den sanna tron förre islam. Det är Noas, Ibrahims, Moses, Jesus och sist Muhammeds budskap, om jag nämner bara de mest framstående av dem:(5 stycken s. k Ulu Laazmi Mina Rusul) Må Allahs fred vara med dem alla.

Må Allah skänker oss Nåd, visar oss den rätta vägen och skydda oss från att hamna i skirk (månggudadyrkeri) i alla dess former, synliga och dolda, små som stora. AMEEN!!!   

Det var en gång en sultan, som ville bygga en jättefin moské med sina egna guldslantar. Han hörde att Profeten Muhammed (må Allah välsigna honom) sa i en äkta hadit: “För den som bygger ett hus för Allah (dvs moské) bygger Allah ett hus i Paradiset”. Sultanen ville absolut inte att någon annan bidrar till bygget med något. Han ville bekosta allting själv för att säkra ett eget hus i Paradiset. När moskén var klar, drömde han att det stod ett konstigt kvinnonamn på moskéns framvägg. Han vaknade, skakande av oro, och bad sina undersåtar att kolla upp om hans namn fortfarande stod på moskéns entréfasad. De lugnade honom och sa att hans namn faktiskt stod där det var. På natten fick han igen samma dröm. Han såg det kvinnonamnet på sin kära moskéskylt. Välvaken, bad han på nytt att det kollas upp igen. Det gjordes och beskedet gav samma resultat denna gång med. Hans namn var intakt. På natten, såg han det främmande namnet igen. Denna gång, kunde han komma ihåg det, för det var ett ganska sällsynt namn och han såg det för tredje gången i följd. När han vaknade kallade han till sig vakterna och bad dem att leta efter kvinnor som hade det speciella namnet.

En enda kvinna hade det. Hon var fattig, mycket gammal och verkade vara snäll. De tog henne till kungen som förhörde henne personligen. "Vad har du gjort för min moské, som jag inte vet? Säg sanningen!!!" uppmanade han kvinnan. Hon svarade och sa. "Ers majestet, Emir för de troende, jag är fattig och dessutom, som Ni ser, gammal; jag har knappast råd med en riktig soppa till lunch och har ingen ork att göra något heller. Kungen blev röd i ansiktet och höll på att tappa behärskningen. Han pressade henne och sa: “Säkert har du gjort något. Sitt ner i divanen och tala sanning. Försök komma ihåg; detta är viktigt för mig. "Ers majestet; en sak minns jag nu"; berättade hon med darrande händer och fortsatte: "En dag när jag passerade... förbi moskén.. såg jag en mula fast..bunden till trädstammen i... närheten. Och....djuret försökte nå en hink full med vatten..som var vid moské..entrén. Ja.ers majestet..jag.. gick och drog hinken så..att den .. törstiga ..mulan kunde dricka...ur den.. Jag svär vid Allah, den Härlige..att det var allt..jag.. gjorde".

Sultanens ansikte lyste plötsligt av glädje. Han beordrade sitt tjänstefolk att omedelbart ta bort sitt namn och ersätta det med kvinnans. Han blev klok av vad som hände och kom på att han inte behövde visa för folk att det var han som byggde moskén. Skryt förstör ju meningen med handlingen, som normalt görs endast för Allahs skull. Det är ju Allah som belönar och ingen annan och Allah vet allt.

Av denna historia kan du dra själv många lärdomar. Tänk bara att Gud ser dig och hör dig och vet vad du döljer och vad du visar. Gör du något, gör det för Allahs skull och allt du gör bra är tacke vare Allahs hjälp.

Vetenskapen försöker avslöja vissa av universums mysterier. Teorier duggar tätt i takt med teknologiska framgångar. En massa pengar går (ofta till spillo) till en sådan forskning i stället för investeringar på att bättra jorden för den fattiga svältande befolkningen. Mycket prestige ligger i potten bakom den slöserin av resurserna.

Koranen kallar dem som slösar pengar för "Satans bröder". Man kan med rätt undra, vad det är för nytta med att blicka med superteleskop mot hundratals ljusår avlägsna himlakroppar, stjärnor som har dött för länge sedan men som ljuset från dem når oss fortfarande?

En enda nytta med detta är att upptäcka Guds Skaparförmåga, som om det inte räcker med att se den förmågan i allt mikroskopiskt inom oss och i närområdet runt om oss.

Om man verkligen studerar Koranen så hittar man svar på många av universums gåtor. Det är relativt lätt att se hänvisningar till hur universum har uppstått, Guds Verk. Likadant har vi om vart Universumet är på väg. Det är allmänt känt nu efter de sista decenierna på 1900 talet att universumet breder ut sig och axpanderar. Den hänvisningen har vi i sura "Atharyat" versen 47: Allah säger: "Och himlen har Vi byggt med kraft och Vi förvisso expanderar den, och jorden har vi bäddat som gåva för de (skapade) varelserna. och av varje sak har vi gjort par (två) måtte ni fundera noga (om detta). Fly då till Allah, jag är (alltså profeten Muhammed mAfvmh) onekligen en klar och tydlig varnare av er för Honom. Ta inte någon gud vid sidan av Allah, jag är klart en varnare av er för Honom". (Min översättning av meningarna så ordagrant som möjligt). Enligt lärda inom förklaringar så står "par av varje ting" i versen för motsatspar: Jorden och himlen, mörker och ljus, jord och hav, man och kvinna, hondjur och handjur, likadant vad gäller växter osv. Eftersom universumet har expanderat så har det varit komprimerat till en liten himlakropp från början. Den Stora startsmällen som kallas Big Bang kan vi hitta hänvisning till i en vers i Sura "Alanbyae" dvs sura "Profeterna" versen nummer 30. "Alam Ya ra Lathina kafaro anna...".Översatt till svenska: "Har inte de som förnekar sanningen sett att himlen och jorden var "ihopsydda" (ordagrant) och Vi har sprättat dem isär och Vi har gjort av vatten allt levande".Till sin form är versen en fråga men meningen är att tillstyrka ett faktum. Förnekare av sanningen är de som upptäcker dessa fakta. Det är ett bevis mot dem, om de fortsätter att förneka det de vet. För riktiga muslimer behövs inte dessa upptäckter för att tro. Det är omöjligt att profeten Muhammed (må Allahs välsignelser och fred vara med honom) hittar på alla dessa sanningar. Koranen i sin helhet har ju uppenbarats för honom för mer än 1440 år. Hänvisning finns även på hur universumet kommer att komprimeras och återvänder till sin startpunkt när Allah vill. Den teorin finns också. Versen som säger så hittar vi i slutet av sura:Al Anbyae alltså Profeternas sura vers nr. 104 som lyder:

" Den dagen då Vi viker ihop himlen som man viker ihop en bok (stänger). Som Vi har börjat den första Skapelsen gör Vi att den återvänder (till sitt ursprung)". Detta är bara ett smakprov på Sanningen. Andra vetenskapliga fakta finns och berör många områden som astronomi, oceanografi, meteorologi, psykologi, geologi, obstetrik och gynekologi mm. En riktig guldgruva.

Men som många lärda inom islam säger: Koranen är i första hand ett budskap som är avsedd för alla människor för att kunna tro på Gud som har skapat allting och för att alla ska göra den uppgiften de har fått, nämligen dyrka Gud som Enhet utan någon gudom vid sidan om Honom. Det är inte en bok avsedd för vetenskapliga studier. Detta utesluter inte att vissa människor som är svåra att övertyga och vill ha materiella bevis hittar sin vägledning i Koranen. Många har konverterat till islam bara efter att ha läst och grubblat över en enda vers i Koranen. Kanske du, eller din granne eller en bekant gör likadant någon gång, när du, han eller hon tar ett första steg in i den rätta riktningen. Gud hjälper oss alla och dem som tar det initiativet. AMEEN!!!.      

Koranen är Sanningen, inget annat än Sanningen. Det är bestämt Guds Ord och Guds ord kan inte vara annat än Sanningen.

Allahs (Guds) förmåga att skapa har ingen begränsning och följer inte några normer. Han skapar hur Han (lov och pris tillkommmer Honom) vill.

Beviset är att Han har skapat Adam (må Allah välsigna honom) ur inget från början, sedan från lera. Där har ni en första och unika form av skapande. Han har skapat Hawae (Eva) från Adam dvs från en del av den första människan. Där har ni en annan form av unikt skapande. Han har skapat Aissa (Jesus) ur sin mor Maryam (må Allah välsigna honom och henne) och utan fader. Där har ni en tredje form av skapande.

Notera att Allahs ord i koranen citerar Jesus ett antal gånger och säger alltid (med ett undantag): "Aissa ben Maryam" alltså Jesus Maryams son.

Men vi vanliga människor är skapade på det vi kallar normalt sätt; dvs från en far och en mor. Där har ni en annan, men vanlig form av skapande. Att betrakta Jesus som gud, eller en tredje del av gudom, eller en son till Gud är ett mycket allvarligt misstag; den största synden man kan begå.

Denna attityd följer varken någon säker helig text eller förnuft. Att kalla detta monoteism är blåvit lögn. Det är inget annat än Kamouflerad månggudadyrkeri. Gud är En och en Enda. Han är Odelbar och Unik, i sina Attribut, Sina Handlingar. Hans Egenskaper har en absolut karaktär, som Han inte delar med någon. Jesus (må Gud välsigna honom) levde bland människorna en tid, växte upp, åt och drack som du och jag. Han gjorde sitt som alla profeter och apostlar. Han har fört ut sitt huvudbudskap att det inte finns någon gudom utom Gud. Han har predikat Guds Enhet och utövat mirakelhandlingar, med Guds tillåtelse för att övertyga sitt folk. Som alla apostlar har råkat ut för olika problem. Han har aldrig sagt att han var Guds son.

Frågar du en jude om honom så svarar han/hon att Jesus var en rabbin; alltså den andra ytterligheten eftersom en rabbin är en vanlig människa. Sanningen har vi i islam och i Koranen. Jesus var varken en vanlig människa eller en gud eller Guds son. HAN VAR ETT SÄNDEBUD FRÅN GUD. Punkt, slut och trippelutropstecken!!! Alltså en mitten- attityd som grundas både på äkta text i Koranen och på vad man anser vara LOGISKT, helt ACCEPTABELT och fullt FÖRSTÅERLIGT.

Många verser i Koranen tar upp just Jesus, hur han föddes och vad han gjorde. T. o m en relativt lång sura har uppkallats efter hans mor Maryam, den enda kvinnan som citeras i Koranen (må Allah välsigna henne) (sura Maryam i exakt mitten av Koranen). Varken de judarnas syn på Jesus (som rabbin) eller de "kristnas" som gudom eller son till Gud stämmer med verkligheten. Mittenhetens syn som är islams är den äkta och sanna. Allah i Koranen varnar alla som har en annan uppfattning och säger att de skall sluta tro sånt. Jesus (må Allah välsigna honom) var profet och Guds sändebud. Han hade en uppgift, som han har perfekt klarat av. Han dog inte utan han lyftes till himmeln. Detta står tydligt i Koranen. Detta är oerhört centralt och viktigt. Vi muslimer anser att Koranen är Miraklet som är tillgängligt för alla människor i alla tider. Vem som helst kan läsa den och grubbla över innehållet i syftet att ta reda på Sanningen. Alla har chansen medan man lever. På Domedagen är det för sent.Jag ber Allah, den Enda Gud, att vägleda dem som ärligt söker Hans vägledning. AMEEN!!!.       

80.Al´Qadiiro: Allmäktige, som Al-Qaadiro (se ovan); men Al-Qadiiro uttrycker Överdriven Förmåga i fördelaktig mening som gäller för Allah, lovprisad är Han. 

81.Al- Muqtadiro: Namn som står för Extrem Förmåga att verkställa och genomföra bestämmelserna i enlighet med vad som tidigare fanns i Allahs förutbestämda Kunskap.

82.Al´Aliyo: Har ungefär samma betydelse som Al Aala. Al Aliyo står för adjektivet "hög", "Al´Aala för superlativet "högst". 

83.Al´Aala: Den Allra Högste: Han som är mest Upphöjd. Höjd av Sig Själv, av Hans betvingande förmåga och höjd av Ära. Allt är under Honom, under Hans Vilja och Makt. Och absolut inget är över Honom. 

84.Al´Muta-alo: Den upphöjde. Han som allt framför Hans Upphöjdhet är förödmjukat. Absolut inget är över Honom. Allt är under Hans Makt och Hans Kontroll.

85.Al´Muqaddimo Utgivaren. Han som tar fram saker och ting och placerar dem på sin rätt plats i enlighet med Hans Vilja och Visdom. Han ger privilegier och prioriterar vissa framför andra och detta i enlighet med Hans Vetande och Generositet.  

86.Al´Mu'akhkhiro Upphävaren. Han som låter sakerna ta sin plats. Han låter (med Visdom) vad Han vill komma först och vad Han vill ska komma sist. Han låter vedergällning (och lidandet den medför) dröja så att syndarna får chans att be om förlåtelse och återvänder till Honom

87.Al´Mussaiiro: Värdesättaren: Han som ger större värde åt sakerna, bestämmer deras nytta och effekt eller begränsar tillgången på dem så att de blir dyra eller billiga; allt i enlighet med Hans Visdom och Vetande.

88.Al´Qaabido: Den Begränsande: Han som bestämmer om och tar de levandes själar. Han håller in resurserna och rikedomarna bort från vem Han vill som prövning, och detta i enlighet med Hans Visdom och Hans bestämmande förmåga.

89.Al´Baasito: Den Förlösande. Han som med Barmhärtighet och Generositet delar rikligt ut av Sina gåvor till sina tjänare för att sätta dem på prov med detta, i enlighet med Hans Visdom. Han sträcker ut "Sina Två Händer" och förlåter den som begår någon synd.

90.Al´Awwalo Den Förste: Han som inget existerade förre Honom, snarare att allt som har skapats är Hans Verk. Men Hans Existens (Lov och Pris tillkommer Honom) har ingen början.

91.Al´Aakhiro Den Siste: Han, som inget kommer efter Honom. Han är den evigt existerande och alla/allt på jorden har sitt slut. Sedan återvänder de till Honom. Hans Existens (Lov och Pris tillkommer Honom) har inget slut.

92.Az´Zhahiro Den Uppenbare: Han är den upphöjde över allting. Inget är högre än Honom samtidigt så är det Han som betvingar och härskar över allting.

93.Al´Baatino Den Fördolde. Han som inget är under (dolt för) Honom. Han är nära allting, omspännande av allting, samtidigt som Han håller Sig osynlig för alla varelser i detta Liv.

94.Al´Witro: Den Udda: Han är den Ende och ingen delar med Honom något och den Udda, ingen är lik Honom.

95.A´ssayydo: Mästaren. Han är absolut Herren över alla (av Honom skapade) varelserna. Han äger dem och de är Hans skapelse och Hans tjänare. 

96.A´Ssamado Den Som Bemöter Alla Behov: Han är Mästaren som är fullkomlig i allt vad Han gör. Till Honom vänder sig alla varelserna för att få sina behov tillgodosedda, för att alla är beroende av Honom. Det är då Han som ger mat och Han behöver ingen mat.

97.Al´Waahido Den Unike: Han som är ensam om att ha absolut fullkomlighet i det som kännetecknar Honom och ingen annan delar med Honom dessa Unika Egenskaper. Inget är likt Honom och detta kräver att Han ensam dyrkas utan någon vid Hans sida.

98.Al´Ahado: Den Enda, ungefär som Al Wahid: En.

99.Al´Ilaaho: Den dyrkade: Har ensam rätt att bli dyrkad som en enda Gud. Han, och ingen annan, förtjänar att vara dyrkad.

60.Al'Aziizo Den Allmäktige. Detta rymmer alla betydelser av styrka och makt. Ingen/inget kan segra över Honom. Han besitter också makten att avstå från varsomhelst eftersom Han inte behöver någon, samtidigt som Han har makten att betvinga (vem Han vill) och segra så att inget rör sig utan Hans tillåtelse.

61.Al´Jabbaaro Den Tilldragande: Som alltid får Sin Vilja genom och alla skapade varelser är under Hans makt, underkastade Hans Härlighet, följer och lyder totalt Hans uppmaning och beslut. Han botar skadan av den som fick brott, gör den fattige rik, gör det svåra lätt, gör den sjuke och den olycksdrabbade friska.

62.Al-Mutakabbiro Den Storslagne som är utom all brist och all nackdel. Som inte gör någon orätt mot Sina tjänare, men som kan betvinga de trotsiga av Hans skapade varelser. Högmod är en av Hans Kännetecknen. Den som vill mäta sig till Honom i detta, får lida av Hans vedergällning och straff.

63.Al-Kabiiro Den Storartade: Han är Den Store i Sig Själv, i Sina Egenskaper och Sina Handlingar. Inget är större än Honom. Alla är betydligt små i förhållande till Hans Härlighet och Storhet.

64.Al´Hayiyo: Den blygsamme: Egenskap av ärbarhet och anständighet i det som unikt kännetecknar och passar Honom och som stämmer överens med Hans Härlighet. Hans anständighet är en anständighet av givmildhet, av frikostighet och höghet. 

65.Al´Hayyo Den Levande. Han äger fullkomligt Livet i all evighet och Han är evigt varaktig och Hans Existens har ingen början och inget slut. Allt liv i universum är Hans Verk (lov och pris tillkommer Honom)

66.Al´Qayyumo Den Evige: Han är helt oberoende och absolut självständig och Han har hand om alla och behöver ingen och inget.

67.Al´Waaritho: "Arvingen". Han som är kvarvarande och bestående efter att allt har dött. Och allting återvänder till Honom efter döden. Och allt vi äger (som är anförtrott gods) är Hans och återvänder till Honom som är Ägaren.  

68.A´ddayaano: Han som alla varelser följer och lyder. Han belönar Sina tjänare för det de gjort. Om det är något gott belönar Han dem mångdubbelt. Om det är något ont, straffar Han dem eller förlåter Han dem. 

69.Al´Maliko: Som har övertaget i allting. Från Honom kommer order och varningar. Han sköter Sin Skapelse hur Han vill, tar hand om dem Han har skapat. Ingen har något att säga till i allting Han gör (i Sitt "Rike")

70.Al´Maaliko: Han som äger Skapelsen som Han har skapat ur intet. Skapelsen är Hans sedan Han skapat alla varelser. Den Egendomen förblir Hans i slutet när alla har dött.

71.Al´Maliiko: Namn som står för Absolut Ägande och har en starkare betydelse än Al´Maliko.

72.A´ssubuuho: Han som är utom all brist och all nackdel. För att det är endast Han som besitter Perfektionen och Skönheten i allt.

73.Al´Qudduuso Den Rene: Den som inte har någon brist eller defekt, den som är ren, helt felfri. Han besitter egenskaper av fullkomlighet och skönhet i sin absoluta bemärkelse.

74.As´Salaamo Fredens Källa. Han som absolut är helt fri från alla defekter och brister, i Sitt Befinnande, i sina Attribut, i Sina Namn och Sina Handlingar. 

75.Al´Haqqo: Sanningen utan den minsta tvivel. Ingen tvivel vad gäller Hans Vackra Namn (och vad de står för) och Hans Unika Attribut (och vad de innebär). Ingen tvivel heller vad gäller Hans exklusiva Rätt att bli dyrkad som en Enda Gud. Ingen annan har den rätten.

76.Al´Mubiino: Tydliggörande: Han är klart Unik, som En och en Enda Gud, klart unik med Sin Visdom och Sin Barmhärtighet. Han tydliggör och visar klart den rätta vägen att följa och den dåliga vägen att akta sig att ta. 

77.Al´Qawiyo: Han har fullkomlig och absolut kapacitet (att göra allt Han vill) och en extremt stark Vilja.

78.Al´Matiino: Namn som betyder att Han är extremt Stark i Sin Förmåga och Sin Makt.

79.Al´Qaadiro Allt kan Han. Inget är omöjligt för Honom. Hans absoluta Förmåga omfattar allt på jorden och i himmelen. Han som har förutbestämt allting.