Nu är nollorna igång igen.Myndigheterna sysselsätter sig med nytt drömmande om nollvision för självmord.Nollvisionen som gällde de döda i trafiken (runt 750 per år) och som hoppas plattas ner till noll offer, förs nu över till självmordsfrekvensen.Det dör c:a 1500 självmördare om året, ungefär dubbelt så många som i trafiken. Med andra ord, hela 1500 gånger oacceptabelt.Nollvisionens mål har inte haft stor effekt på trafikens offerstatistik; det lär inte heller lyckas med självmordstalen per år.Varför? 

Självmordssiffrorna är ett tecken på att samhället är sjukt och att minst 1500 personer mår dåligt och får inget stöd för att lösa sina problem.Det är också ett bevis på myndigheternas oförmåga att göra något effektivt åt problemet.De som sitter och bestämmer vad som ska prioriteras eller inte, verkar strunta i sådana utsatta människor.De har ingen policy för de utslagna

och sämstställda individer som blir fler och fler. De bryr sig inte mycket om familjer som så hemskt och plötsligt förlorar en av sina kära och nära. 

En annan kategori av folk på riskzon är de som drabbats av kroniska 

sjukdomar och cyniskt skickas mot sin vilja till arbetsförmedlingen, trots att deras arbetsförmåga, enligt medicinsk expertis, är lika med noll.De raderas  bokstavligen ut och utesluts från socialförsäkringen.Ett rent politiskt beslut utan hänsyn till tjockt medicinskt underlag. Skolan är ett annat område där frustrationen ökar och kan leda vissa elever att tänka ta sitt liv.Staten med sin betygshets, kombinerat med snålhet att förse skolorna med behövda resurser, stressar skolpersonalen som i sin tur stressar elever även från lägre stadier.Eleverna måste prestera och plugga ihjäl sig även om resurserna är knappa och lärarna får skamlåga dränglöner. Det som var "en skola för alla" har blivit med alliansregeringens segregerande skolpolitik, en skola för en samhällselitklass.De flesta privata skolorna är lika usla och mutar till sig nya elever med olika löften de inte kan hålla. Varifrån kommer dessa själv

-mordskandidater? Från vårdsköerna,från tråkiga skolbänkar,från försäkring

-skassans korkade beslut, från arbetsförmedlingens jobbsöks boxar, från socialkontorets snåla kassor,från häktens isolerings celler.Varifrån annars? Det är dina barn eller grannens, vanliga ungdomar som inte absorberas av rimliga skolprogram, av vettig arbetsmarknad och som i brist på något att göra, hamnar i frustrationen och i olika missbruksfällor. Inte konstigt att mindre grov kriminalitet ökar markant. Har man börjat på den banan, så är det kört för hela framtiden. Massmedierna hänger inte med den snabba och farliga samhällsutvecklingen.De flesta sysslar nästan bara med korta sensationsfrågor som kan säkra stora vinster. De tävlar om vad som mest roar folk, och får människorna att drömma och koppla bort sig från den verkligheten.De gör nästan ingen samhällstjänst och driver egoistiska vinstsföretag.Ett av de största problemen med Sverige som stat är att beslutsfattarna, inte drar nytta av alla vetenskapliga undersökningar och studier som görs i olika högskolor och fakulteter.Ett konkret exempel: Inom pedagogiken, finns gott om teoretiska kunskaper som bygger på forskning, men få av dem leder till adekvata reformer och praktiska förändringar på skolans dagliga arbete.Varför? För att det kostar eller för att de som fattar avgörande beslut inte har kompetensen i skolfrågor.Ofta är det politiker och ekonomer som styr, inte skolaktörerna. Samma sjuka inom "vårdlös heten". Makten och resurserna är hos fel folk, och detta felfolk kan plötsligt dyka upp från valurnorna som gubben ur lådan.De kan ha munnen som går hela tiden, men ingen utbildning. Enligt trovärdig statistik är det bara drygt en fjärdedel (26 %) av politikerna som har studenten och någon form av högskolexamen. Allt yrkesfolk har en speciell utbildning, utom politikerna. Antingen har de fel utbildning eller ingen utbildning alls.

Problemen som självmord och mycket annat har sina rötter i en orättvis 

makt-och resursfördelning. Ett utvecklat industriland som Sverige, med relativt låg befolknings tätthet, och rekordstor beskattning av arbetande folk, skulle normalt vara välmående och fri från de problemen många utsätts för till den graden att de begår självmord. I överbefolkade muslimska länder är självmorden däremot relativt få, trots låg levnadsstandard. Varför? Dels för att självmordet är absolut förbjudet av sharia, men också för att ytterst få människor störts bort från gemenskapet och det finns alltid en 

naturlig och ärlig solidaritet mellan människorna, släktingarna och grannarna. Pengar, oavsett om de finns eller inte, spelar inte någon avgörande roll. Man har alltid ett gott hjärta att visa för andra, som saknar värme och sann kärlek. Profeten Muhammed (salla Allah aleihi wa sallam) sa i en äkta hadit: "Ingen kommer att vara riktigt troende förän han/hon unnar sin bror/syster (i islam:trosfränder) det han/hon unnar sig själv".

Ett stort antal verser i Koranen uppmanar att ta hand om varaandra, om de fattiga (foqara wa masakin), om främmande och förbipasserande resnärer (ibnu sabil), föräldralösa (yatama), grannar (al djar) osv. Gud säger (versen i kap. 3 "Al Imran"): "Ni kommer inte att nå (höjden av) det goda förän ni spenderar (ge bort till behövande) från det ni (mest) tycker om" 

Att staten och myndigheterna hjälper med ströpengar är inte samma sak. Det görs med vissa många gånger hårda krav och det räcker ofta inte. 

Jag har inget recept till alla dessa problem. Utom ett enda: Att bli helt muslim då är man med Guds hjälp i skydd från en massa elände. Man kan i ett första stadie kopiera sharia eller låna lagar från den.Andra mer världsliga hjälpåtgärder: Minska ordentligt och successivt på skatte-trycket,och reducera antal arbetstimmar till max 6 timmar per skalle och dag, ordna så att barn stannar kvar hos sina föräldrar tills de kan vara självständiga. Hjälpa splittrade familjer och skilsmässobarn och ha ett extra öga på tystlåtna och blyga barn.Ta bort myndighetsåldern 18 år, som egentligen inte har någon vettig funktion.Den ger individen en falsk frihet och ökar hans/ hennes maktlöshet.Vad har man för nytta med en frihet, när man inte har en utbildning, ett jobb och en bostad? 18 år och myndig utan att samhället är berett att integrera alla är då bara smörja.Vid åtton är de flesta inte alls mogna för att kunna leva självständigt och klara det fria livets komplicerade och hårda krav.