I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens Namn. 

Rädslan i sig kan vara av två typer: Den positiva rädslan som bygger på en realistisk bedömning av vad som orsakar rädslan. Denna typ är inte förlamande utan den driver den rädde att reagera sansat och förnuftigt. Den negativa rädslan som förstärks och övergår till ett sjukligt tillstånd och en fobi. Varför Gud har börjat dessa kriser med rädslan i versen vet exakt ingen. Kanske för att rädslan är något som är gemensamt med de övriga mer konkreta orsakerna till krisen. Vi har i Korannen liknande verser där Gud börjar med det allmänna och sedan beskriver Han och konkretiserar de övriga exemplen med specifika termer. ”Wa Alwalidatu yurdiena awladahonna hawlaini kamilayn: I det längsta kapitlet 2 står det många exempel som detta: "Mödrarna ska amma sina bäbisar i två hela år (allmänt och sedan en detalj) för dem som vill fullborda en komplett amningstid”. I sura Annisae (kvinnorna kap. 4) ” Gift er då med två (äkta fruar= polygami), tre eller fyra, men om ni är rädda för att bli orättvisa, så håll er till en (fru)” Många andra exempel som i början ger en frihet men sedan begränsas den friheten av vilkor som ibland är svåra eller t o m nästan omöjliga att uppfylla.

Åter till andlig vård:  

Al khauf: dvs Rädslan: I min mening ska inte en andlig vårdare räkna med att ta bort all rädsla. För det går inte att göra det heller. Att skapa förståelse för det som orsakar rädslan är betydligt effektivare än att satsa på att få bort hela rädslan.       

"Hungern kan också utlösa en kris". Det är inte helt säkert att människorna alltid har tillgång till mat och i tillräcklig mängd. Ser man på de områden som ofta drabbats av svält på grund av krig och torka, så förstår man vidden av hungerkatastrofer.

"Brist på tillgångar eller resurser". Dessa brister gäller både nationer och individer.

"Minskat antal liv eller förekomst av död": Detta kan syfta på katastrof som drabbar vissa familjer efter en s.k naturkatastrof (jordbävning, torka, översvämning, bränder) eller andra olyckor.

Minskade skördar: en konsekvens av torka, översvämning och bränder. De kan leda till svält, krig osv.

Oavsett hur omfattande krisen är så är det människor som till slut blir drabbade. Var och en av dem reagerar olika starkt. Den som lyckas stå ut med krisen blir segraren. De exemplen som nämns i versen täcker alla typer av kriser som kan beröra alla människor. Alla har anknytning till livet och döden och ångesten som blir en normal följd av dem. Eftersom krisen uppfattas olika av olika människor så är den andliga vården ett behov som också varierar från individ till individ. Ålder och kön, samt tidigare erfarenheter av kriser gör reaktionerna och behoven olika. Här gäller det att anpassa den andliga vården till individen, vad han eller hon känner just då och vad han/hon förväntar sig att få av andlig vårdaren. Detta är inte alltid lätt, med tanke på att den vårdbehövande befinner sig i ett ovanligt katastrofstillstånd som gör offret frustrerat och förvirrat. Å andra sidan så vet man från båda hållen att känslan av att en andlig vårdare har engagerat sig i situationen ger en lättnad. Bara några tröstord kan ge en snabb och positiv effekt. Vi vet också av studier och erfarenhet att människor har vissa reaktionsmönster gentemot kriser och kännedomen av dessa mönster kan hjälpa vårdaren att vara effektivt hjälpsam. Utifrån dessa allmänna kunskaper kan man skräddarsy en individanpassad andlig vård på plats. Det finns dock vissa problem som andligvårdaren måste lösa under sitt vårdarbete.

Hur mycket engagerad i den sorgen eller krisen ska han/hon vara? Hur mycket distans ska han/hon ha till själva katastrofen? Hur mycket empati och medkänsla ska han/hon visa? Har han/hon en mental styrka och förmågan att hitta sin roll som vårdare?

Här i början tar jag upp några av de frågorna jag ställde i inledningen. Dessa kriser är ett verk av människorna själva. Kapitel sura "Arroom" har en vers som beskriver de katastrofer människorna har orsakat för sig själva: Allah säger: "Fördärvandet och förstörelse har visat sig överallt på jorden och på haven på grund av människornas handlingar för att Gud låter dem smaka något av det hemska de har gjort och för att de återvänder"

(till Honom) Det blir in sha Allah i ett annat tillägg.

Må Allah Gud ge stöd och tröst till alla människor som tror gott på Honom och som drabbats av kriser och katastrofer. Ameen.

Alla människor har in sha Allah nytta av detta. 

Följande skrift har syftet att ge grundkunskaper i hur man som muslim själv tacklar svåra situationer och hur man ger andlig vård när en människa befinner sig i en krissituation. Inom islam har vi en lång tradition (mer än 1400 år) om hur man ger stöd och tröst till dem som direkt eller indirekt har drabbats av hemska händelser. Den traditionen bygger på Koranen och Sunna och har alltid fungerat spontant och på naturligt medmänskligt sätt utan att någon kallar den för andlig vård.

Följande frågor diskuteras.

Vad är andlig vård?

I vilka situationer kan man tala om andlig vård?

Är en bra andlig vårdare den som har lång erfarenhet av andlig vård?

Är en bra andlig vårdare någon som har goda kunskaper om islam? Krävs det ett starkt psyke för att ge god andlig vård?

Har alltid en bra andlig vårdare empati med den som är drabbad av kris?

Är empatin något man kan träna sig till och skaffa eller är den en medfödd egenskap hos vissa människor?

Med andra ord: Är andlig vård något som går att lära sig eller är den en medfödd och ärvd talang som vissa människor har fått?

Är andlig vård lika för alla människor eller kan den variera från individ till individ?

Ges andlig vård bara till de som är troende eller ges den till alla som vill ha den?

Kan den som inte är troende ge andlig vård till en troende och tvärtom?

Hur bedömer man att en andlig vård har gett resultat?

Kan en bra andlig vård rejält minska effekten av en kris hos vårdbehövande?

Vad är en krissituation?

En kris kan vara olika och i detalj uppfattas och upplevs olika. I sura Al Bakarah (kap. 2) kan man läsa följande vers som kortfattat beskriver vad som kan vara en krissituation. ”Vi kommer visserligen att utsätta er för (prövningar) lite rädsla och hunger och minskade resurser och minskat antal liv och minskade skördar så ge glädjebudskapet till de tålmodiga som när de drabbas av en olyckshändelse säger ”vi tillhör Allah och till Honomåtervänder vi. Dessa får välsignelser från sin Herre och Nåd och det är de som blir vägledda”

Den här versen är oerhört rik på lärdomar och innehåller allt om krissituationer och de som drabbas av dem och hur en bra muslim reagerar på dem och får tre typer av en stor belöning där nyckelbegreppet är ”tålamod” och uthålligheten vid krisen.

Först några ord om vad som är en kris enligt versen:

Rädsla och ångest: Innebär att den drabbade levde förr i ett tillstånd av trygghet innan något plötsligt hände så att han eller hon blir rädd. Många krissituationer kan relateras till oro och rädsla, rädsla för en oviss framtid, rädsla för ett besked från hälsoundersökning, rädsla för en ekonomisk kris, rädsla för att förlora ett jobb, eller en nära anhörig osv. Rädslan kan vara befogad och har någon eller några faktiska orsaker men den kan också sakna någon egentlig och konkret grund.

Vi ber Allah, Gud den Ende, ingen gudom utom Honom, Universums Skapare och alla världars Herre att visa oss sin Barmhärtighet i alla svåra situationen och ber om välsignelser för Hans sista sändebud Muhammed salla Allaho aleihi wa sallam. Ameen