Detta hände någon gång, troligtvis i slutet av 600 talet.

En dag, gick en man förbi ett staket till en fruktträdgård och såg ett äpple ramla. Han tog det, torkade det med sin högra hand, gapade reflexmässigt stort och tog en rejäl tugga. Sa han “bismillah” (I Allahs namn) eller inte; ingen vet. Som god muslim, så säger man alltid “bismillah” innan man börjar äta. Glömmer man, så kan man säga detta under tiden man äter: “Bismillah fi awwalih wa Akhirih”: alltså i Allahs namn, innan (jag börjar äta) och i slutet.

Mannen kom på att äpplet inte var hans och det var för sent. Han fick inte bara plocka och äta. Det var omuslimskt. Det heter ju “att palla äpplen” och det var haram (förbjudet). Kanske blev han lurad av satan. Vem vet? Han kanske tänkte på “iblis” som har lurat Adam att äta från fruktträdet som han inte fick komma i närheten av. En rejäl tugga det är halva äpplet, det. Han tänkte:

- Oh Gud vad har jag gjort? Jag skulle ha låtit bli och inte fallit för frestelsen. Jag skulle åtminstone ha frågat trädgårdsägaren om lov. Gjort är gjort, "qaddara Allahu masha Faal" =dvs Allah har bestämt det Han ville ska hända. Frågan nu är hur jag reparerar detta?.

Han knackade på dörren och skrek: "Är det någon där inne?" En man kom till honom och han skyndade sig och sa först:

- Assalaam aleikum,

- Wa Aleikum salaam.

- Förlåt att jag stör mitt på dagen. Är det ni som äger denna  trädgård, jag hittade detta äpple och tog en tugga utan att fråga er. Jag är hemskt ledsen. Kan jag betala för hela äpplet ..om ni..

- Tyvärr; det är inte jag som är ägaren. Jag är bara vakt och trädgårdsmästare här.

- Var kan jag hitta ägaren? Snälla, visa mig var han bor.

- Han bor i en annan by, som ligger långt borta. Du behöver gå ett helt dygn för att nå dit.

- Det gör ingenting. Jag måste träffa honom och berätta detta för honom. Jag kan inte ha kvar en bit haram-äpple i min mage. Jag kommer att brinna i helvetet för det om jag inte gör något.

Trädgårdsmästaren visade honom vägen och önskade honom lycka till. Han visste att han inte var någon tjuv, i riktigt ful bemärkelse. Han har bara glömt fråga. Det kan hända vemsomhelst, särskilt om man är hungrig och det finns gott om saftiga mogna äpplen på marken. Trots att vägen var lång och mödosam, gick mannen med bestämda steg och stark vilja ända till byn. Han frågade folk om trädgårdsägarens hus och alla kände honom. Det var ett vackert hus han hade, nästan som ett slott. Han knackade på porten och en man iklädd fin sidenlik kaftan öppnade. Han hälsade honom artigt och förklarade vad som hände:

-  Jag bara råkade plocka äpplet och tog en tugga, som ni ser här. Kan ni förlåta mig? Jag svär vid Allah Den mest Barmhärtige, mest Generöse och mest Förlåtande att det inte var meningen.

-  Och du kom därifrån till fots hit, bara för att berätta detta för mig. Nej, jag förlåter inte dig och jag accepterar inte att du betalar halva äpplet du åt. Jag är en rättvis människa, hur ska jag ta betalt, exakt för en tugga som jag inte vet hur den var innan du åt den.

-   Men vad vill ni att jag gör då?

-   Jag har ett villkor, detta om du verkligen vill att jag förlåter dig.

-   Säg!!!, säg!!!. Vad vill ni? Jag är beredd att göra vad ni vill. Jag kan jobba hos er om ni vill.

-   Nej, nej. Jag klarar mig. Vad jag vill är att du gifter dig med min dotter.

-   Men detta är en stor ära för mig...mer än gärna...Jag..

-   Vänta nu..vänta. Min dotter är både blind, stum och döv. Hon kan inte gå heller... Vad säger du..?

-    Kan vi inte hitta en annan lösning, något annat jag kan göra, vad som helst; snälla... Det blir orättvist detta annars, tycker ni inte det?

-    Nej, detta var mitt krav och jag står fast vid detta. Inget annat vill jag ha av dig. Det är du som ställt till detta problem, du som har syndat, inte jag. Bestäm dig nu....

Mannen kunde inte övertala den rika trädgårdsägaren. Han såg ingen utväg. Till sist, tittade syndaren på honom och sträckte ut sin högra hand och skakade den med honom och sa:

-  Jag accepterar gifta mig med din dotter. Må Allah välsigna äktenskapet.

-  Nu kan du äta resten av äpplet, sa han och kramade honom, som om han var sin egen son.

-   Nej, nej!!! Jag vågar inte efter allt detta. Han sa det på skoj förstås.

Bröloppet var lyxigt och dyrt. Mycket fint folk var inbjudet och gästerna kom med fina presenter från avlägsna orter.

Mannen kunde inte tro detta sant som hände honom. En tugga från ett förbjudet äpple var orsak till allt detta ståhej. Återstod bara att träffa bruden. Hur kan jag kommunicera med henne, förresten? Tänkte han. Trots att det var festligt och samtidigt mysigt runt omkring honom och han var påpassad som en prins, åt lyx mat och fina frukter (äpplen med) hade han tankarna fixerade på den stunden han skulle träffa sin blivande fru, med alla sina brister. Allah har bestämt att hon skulle bli hans äkta fru. Som god muslim, accepterade han.

Allah säger ju (Koranen sura Annisae, kap. 4) "Kanske ni (män) inte tycker om dem (alltså er/a fru/ar) och Allah gör att de bär med sig mycket gott" I en annan vers (sura Al Baqarah. Kap.2)..." och Allah Vet och ni vet inte" (dvs vad som är (egentligen och i längden) bra och vad som är dåligt. 

Vänta!!! berättelsen är inte slut!!! Vad hände sedan?

Jo, Innan han kom in i sitt blivande och flotta rum, bad han Allah precis enligt vad profeten har sagt en muslim ska göra. Han knackade försiktigt på dörren tre gånger, av god sedvana (även det är muslimskt) och tänkte hon var döv, så hon kunde inte höra. Han blev förvånad när han hörde någon komma innifrån som för att öppna dörren. Säkert var det inte hon, eftersom hon var rörelsehindrad. Plötsligt sa det klick (från dörren alltså) och dörren var öppen.

Där stod hon framför honom, vacker som ingen kan föreställa sig hur. Hon sänkte blicken av blyghet, men hon var inte ett dugg blind. Hon hade stora vackra ögon och det syntes tydligt på de kolsvarta och tjocka fransarna. Hon sa med låg röst: Assalaamu Aleika!. Marhaba!!!, min...!!! Inget av det hennes pappa sa om henne stämde. Hon hade en vacker kvinlig röst, kunde se, höra och kunde gå. Hur kom det sig att hennes pappa ljög för honom. Kanske ville han testa honom. Det var starkt gjort.

När han frågade sin fru om detta så kom hon med förklaringen. Allt vad hennes pappa sagt var på ett visst sätt sant: Hon ser aldrig på det som var haram. En sorts selektiv blindhet kan man säga. Hon hörde inte heller det som var förbjudet att höra eller lyssna på. En menad dövhet, kan vi väl också gott säga. Hon sa inget haram heller, teg och sa bara det som var bra. Och sist, gick hon aldrig till det som var haram. Alltså en väluppfostrad tjej, som dessutom var vacker. Gissa nu vem var deras första gossebarn.

Det var dåtidens mest kunniga och inflytelserika Alim (lärd) och Imam (ledare i islamfrågor) Abu Hanifa, den första av de fyra storheterna inom islamlära och sharia. Sådana föräldrar sådana barn.

OBS!!! Gå inte nu och palla äpplen, i hopp om att träffa en princessa. Ni bara utsätter er för risken att bli bitna av ilskna Pit-bullar och utskällda av "samverkande grannar" som kan ha koll på allt i närområdet. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vad synd Ramadan är slut Många konstiga muslimer ytrycker sin lättnad över att  fastamånaden har tagit slut. För dem var Ramadan kanske jobbig och var en parantes i livet. Därför har moskéerna tappat ett stort antal besökare som kommer till pliktbö...

Imamer är inte robotar Vissa organisationer från olika muslimska länder gör ett kolossalt bra jobb att skicka duktiga imamer till oss i Sverige. Ett exempel är Turkiet. Under decennier har landet gjort detta och vi är mycket tacksamma för att Al...

I princip är vi alla lika. I praktiken är vi olika beroende på kön, hälsa, tillgångar, vad vi har skaffat oss själva för egenskaper och har gjort för handlingar och framför allt vår tro. Kan en troende muslim som gör sina plikter ordentligt ha samma ...

إن تنصروا الله ينصركم و ما النصر الا من عند &#...

Bismi Allah Jag använder både kunskaper från koranen och från sanna uttalanden (sunna) av profeten (sAaws). Den bästa metoden för detta har jag från tre lärarhögskolutbildningar och från min långa erfarenhet som lärare i olika ämnen och olika stadi...