I Allahs Namn, Världarnas Herre, den enda Gud, Barmhärtige och Nådrike, Skapare av allting: Det goda att följa och göra och det Onda att undvika och fly ifrån.

Runt kl. åtta på morgonen en kall, fuktig och grå dag (16-01-12) möts jag av att mina lungor snabbt fylldes med en mycket äcklig tobaksrök av en typ jag aldrig har känt förut. Det var så äckligt att jag övervägde att vända hem utan att be där. Och detta i entrén på en liten och trång moské bönelokal med en liten hall och trappor upp. Eftersom tobaksröken är relativt varm så fyllde den trappuppgången helt och trängde i alla hörn så att den som går upp får även kläderna smittade av den förbaskade röken.

Helt kass!

Man undrar hur dessa människor tänker och lever, hur deras stackars barn har det hemma. Vad blir av dem när de får allergier och astma pga deras hemska föräldrar. Det minsta man kan säga är att det är ytterst haram. Att dessutom göra detta i en moskéentré är värst. Det visar att den personen inte har någon respekt för Gudshus, ingen respekt för människor som mår dåligt av de gifter de får i sig, när de söker sig till bönelokal för att göra sin plikt. Ingen respekt för Änglarna som enligt hadith besväras av dålig lukt. Förbudet visserligen gäller de som äter lök eller vitlök och går till moské. Vitlök kan besvära de som kommer i närakontakt med muslimen som ätit vitlök. Och det är strikt förbjudet att störa och äckla en annan muslim av den lukten. Vitlöken är annars hälsosam. Det går inte att jämföra med skador och besvär av tobaksröken som når och äcklar många muslimer under sin viktiga plikt. Dessutom så är tobakslukten giftig. Det bildas runt 3000 hälsofarliga kemikalier plus baciller från rökare och allt detta får en icke rökare muslim med sig i sina lungor och sina kläder.

Vet du vad som finns i koranen och sunna?

Det finns både i koranen och äkta hadither texter som förbjuder allt som skadar hälsan. Kroppen och hälsan betraktas som en gåva från Gud. Den värdefulla gåvan ska normalt vårdas och uppskattas och inte förstöras och även slöseriet med pengar som rökning förbjuds. De som slösar pengar i onyttiga och dessutom skadliga saker räknas som Satansbröder i en känd koranvers (ikhwanu Ashayatin). En koranvers i sura Aaraf (kap. 7) säger att profeten Muhammed (sws) har sänts för att förbjuda det äckliga och dåliga (Al khabaeth) och påbjuda det goda (Attayybaat). En annan vers i Sura Albaqarah Kap. 2, varnar starkt för att muslimen utplånar sig själv genom hemska handlingar. ” Kasta inte er själva (med egna händer) in i döden (attahlokah). Islam förbjuder också självmord och betraktar det som en av de värsta synder en muslim kan begå. Sura ”Kvinnorna” (Annisae, kap. 4) förbjuder självmord och underförstått handlingar som leder till det. Det värsta straffet får den som dödar sig själv. Och rökningen dödar ju. Varje cigarett som röks är egentligen ett självmords försök. Och du som röker och vet allt detta ska också veta att du kan sluta röka om du verkligen vill det. Du har många anledningar att sluta och nu:

Du vill vara god muslim, du vill ha en god hälsa, du vill inte riskera att dina närmaste får allergier och dina baciller i sig och kanske dör av passiv rökning, du vill inte att dina tillgångar slösas i något äckligt och skadligt, du vill inte dö en plötslig död, i ”almaasiya” (under ett tillstånd av synd) och förstöra alla dagars böner du hittills har gjort. Om du varje gång koncentrerar dig i bönen och ber Gud bli för alltid kvitt rökningen och du är ärlig med dig själv, så lyckas du till slut.

Ett viktigt råd:

Någon gång särskilt när du gör ”sudjud” (nedfallande på knä med pannan på golvet: eng. prosternation) och dessutom på en fredag, kommer (in sha Allah) Gud att besvara din bön och gör dig fri från rökning. Vi (och alla som läser detta) ber Allah om hjälp för att alla dessa rökare lyckas sluta röka snarast. Enligt en vers i koranen säger Allah, ”be Mig så besvarar jag er” I en annan vers säger Han: Han besvarar den som ytterst är i nödfall när han/hon ber Mig” De muslimer som fortsätter röka utan att försöka sluta har ingenting att skylla på.

Oh Allah visa för oss det goda att följa och det onda att undvika Ameen!      

I Guds, den Barmhärtige Förbarmarens Namn. 

Rädslan i sig kan vara av två typer: Den positiva rädslan som bygger på en realistisk bedömning av vad som orsakar rädslan. Denna typ är inte förlamande utan den driver den rädde att reagera sansat och förnuftigt. Den negativa rädslan som förstärks och övergår till ett sjukligt tillstånd och en fobi. Varför Gud har börjat dessa kriser med rädslan i versen vet exakt ingen. Kanske för att rädslan är något som är gemensamt med de övriga mer konkreta orsakerna till krisen. Vi har i Korannen liknande verser där Gud börjar med det allmänna och sedan beskriver Han och konkretiserar de övriga exemplen med specifika termer. ”Wa Alwalidatu yurdiena awladahonna hawlaini kamilayn: I det längsta kapitlet 2 står det många exempel som detta: "Mödrarna ska amma sina bäbisar i två hela år (allmänt och sedan en detalj) för dem som vill fullborda en komplett amningstid”. I sura Annisae (kvinnorna kap. 4) ” Gift er då med två (äkta fruar= polygami), tre eller fyra, men om ni är rädda för att bli orättvisa, så håll er till en (fru)” Många andra exempel som i början ger en frihet men sedan begränsas den friheten av vilkor som ibland är svåra eller t o m nästan omöjliga att uppfylla.

Åter till andlig vård:  

Al khauf: dvs Rädslan: I min mening ska inte en andlig vårdare räkna med att ta bort all rädsla. För det går inte att göra det heller. Att skapa förståelse för det som orsakar rädslan är betydligt effektivare än att satsa på att få bort hela rädslan.       

"Hungern kan också utlösa en kris". Det är inte helt säkert att människorna alltid har tillgång till mat och i tillräcklig mängd. Ser man på de områden som ofta drabbats av svält på grund av krig och torka, så förstår man vidden av hungerkatastrofer.

"Brist på tillgångar eller resurser". Dessa brister gäller både nationer och individer.

"Minskat antal liv eller förekomst av död": Detta kan syfta på katastrof som drabbar vissa familjer efter en s.k naturkatastrof (jordbävning, torka, översvämning, bränder) eller andra olyckor.

Minskade skördar: en konsekvens av torka, översvämning och bränder. De kan leda till svält, krig osv.

Oavsett hur omfattande krisen är så är det människor som till slut blir drabbade. Var och en av dem reagerar olika starkt. Den som lyckas stå ut med krisen blir segraren. De exemplen som nämns i versen täcker alla typer av kriser som kan beröra alla människor. Alla har anknytning till livet och döden och ångesten som blir en normal följd av dem. Eftersom krisen uppfattas olika av olika människor så är den andliga vården ett behov som också varierar från individ till individ. Ålder och kön, samt tidigare erfarenheter av kriser gör reaktionerna och behoven olika. Här gäller det att anpassa den andliga vården till individen, vad han eller hon känner just då och vad han/hon förväntar sig att få av andlig vårdaren. Detta är inte alltid lätt, med tanke på att den vårdbehövande befinner sig i ett ovanligt katastrofstillstånd som gör offret frustrerat och förvirrat. Å andra sidan så vet man från båda hållen att känslan av att en andlig vårdare har engagerat sig i situationen ger en lättnad. Bara några tröstord kan ge en snabb och positiv effekt. Vi vet också av studier och erfarenhet att människor har vissa reaktionsmönster gentemot kriser och kännedomen av dessa mönster kan hjälpa vårdaren att vara effektivt hjälpsam. Utifrån dessa allmänna kunskaper kan man skräddarsy en individanpassad andlig vård på plats. Det finns dock vissa problem som andligvårdaren måste lösa under sitt vårdarbete.

Hur mycket engagerad i den sorgen eller krisen ska han/hon vara? Hur mycket distans ska han/hon ha till själva katastrofen? Hur mycket empati och medkänsla ska han/hon visa? Har han/hon en mental styrka och förmågan att hitta sin roll som vårdare?

Här i början tar jag upp några av de frågorna jag ställde i inledningen. Dessa kriser är ett verk av människorna själva. Kapitel sura "Arroom" har en vers som beskriver de katastrofer människorna har orsakat för sig själva: Allah säger: "Fördärvandet och förstörelse har visat sig överallt på jorden och på haven på grund av människornas handlingar för att Gud låter dem smaka något av det hemska de har gjort och för att de återvänder"

(till Honom) Det blir in sha Allah i ett annat tillägg.

Må Allah Gud ge stöd och tröst till alla människor som tror gott på Honom och som drabbats av kriser och katastrofer. Ameen.

Alla människor har in sha Allah nytta av detta. 

Följande skrift har syftet att ge grundkunskaper i hur man som muslim själv tacklar svåra situationer och hur man ger andlig vård när en människa befinner sig i en krissituation. Inom islam har vi en lång tradition (mer än 1400 år) om hur man ger stöd och tröst till dem som direkt eller indirekt har drabbats av hemska händelser. Den traditionen bygger på Koranen och Sunna och har alltid fungerat spontant och på naturligt medmänskligt sätt utan att någon kallar den för andlig vård.

Följande frågor diskuteras.

Vad är andlig vård?

I vilka situationer kan man tala om andlig vård?

Är en bra andlig vårdare den som har lång erfarenhet av andlig vård?

Är en bra andlig vårdare någon som har goda kunskaper om islam? Krävs det ett starkt psyke för att ge god andlig vård?

Har alltid en bra andlig vårdare empati med den som är drabbad av kris?

Är empatin något man kan träna sig till och skaffa eller är den en medfödd egenskap hos vissa människor?

Med andra ord: Är andlig vård något som går att lära sig eller är den en medfödd och ärvd talang som vissa människor har fått?

Är andlig vård lika för alla människor eller kan den variera från individ till individ?

Ges andlig vård bara till de som är troende eller ges den till alla som vill ha den?

Kan den som inte är troende ge andlig vård till en troende och tvärtom?

Hur bedömer man att en andlig vård har gett resultat?

Kan en bra andlig vård rejält minska effekten av en kris hos vårdbehövande?

Vad är en krissituation?

En kris kan vara olika och i detalj uppfattas och upplevs olika. I sura Al Bakarah (kap. 2) kan man läsa följande vers som kortfattat beskriver vad som kan vara en krissituation. ”Vi kommer visserligen att utsätta er för (prövningar) lite rädsla och hunger och minskade resurser och minskat antal liv och minskade skördar så ge glädjebudskapet till de tålmodiga som när de drabbas av en olyckshändelse säger ”vi tillhör Allah och till Honomåtervänder vi. Dessa får välsignelser från sin Herre och Nåd och det är de som blir vägledda”

Den här versen är oerhört rik på lärdomar och innehåller allt om krissituationer och de som drabbas av dem och hur en bra muslim reagerar på dem och får tre typer av en stor belöning där nyckelbegreppet är ”tålamod” och uthålligheten vid krisen.

Först några ord om vad som är en kris enligt versen:

Rädsla och ångest: Innebär att den drabbade levde förr i ett tillstånd av trygghet innan något plötsligt hände så att han eller hon blir rädd. Många krissituationer kan relateras till oro och rädsla, rädsla för en oviss framtid, rädsla för ett besked från hälsoundersökning, rädsla för en ekonomisk kris, rädsla för att förlora ett jobb, eller en nära anhörig osv. Rädslan kan vara befogad och har någon eller några faktiska orsaker men den kan också sakna någon egentlig och konkret grund.

Vi ber Allah, Gud den Ende, ingen gudom utom Honom, Universums Skapare och alla världars Herre att visa oss sin Barmhärtighet i alla svåra situationen och ber om välsignelser för Hans sista sändebud Muhammed salla Allaho aleihi wa sallam. Ameen

Regler för tiggandet

Det är pinsamt att varje gång någon vill göra en hjälpinsats drar i gång och själv med en insamlings kampanj i allas närvaro och ställer alla framför vägvalet att ge bort bidrag eller inte ge. Ger man bara av snällhet och solidaritet med de andra, så är det hyckleri eller ”riyaae” (= exponering och skryt att man är generös). Avstår man från att ge, så betraktas detta som snålhet. Man måste veta vad ”sharia” säger om detta. Det är inte tillåtet att be om bidrag om det inte finns ett riktigt stort behov av detta och den som behöver hjälp accepterar själv att stå fram och ha mod att förklara varför han/hon behöver hjälp. Det är inte tillåtet med att störa en annan muslim, utsätta honom/henne för besvär och pinsam situation (ihraj). En riktig muslim som har ”waraae” (dvs mycket försiktighet för att inte hamna i haram) tar tiggandet som sista ”nödvändiga ont”, när allt annat inte är möjligt. Här i Sverige är det ytterst sällan att någon hamnar i en sådan kris. Många kan sälja sina ägodelar, kan låna och betala sina lån osv. Udantag för dem som verkligen är ”Aabir Sabil” (förbipasserande och främmande resenär). Undantag också är kollektiva insamlingar för att bygga moskéer, köpa och renovera dem.  

Glöm inte en sak: Det finns bröder och systrar som kan ha fattiga människor att hjälpa utomlands och som dessutom är släktingar. Kort sagt, dra inte i gång detta med insamling framför alla och om någon vill hjälpa någon annan så är det bättre att göra det diskret eller att fråga individuellt och separat de som vill hjälpa. De som vill kan läsa detta noggrant och förhoppningsvis ta lärdom av detta. Det finns gott om haditer från den autentiska sunna som bevis på att det är förbjudet att tigga utom vid ytterst nödfall:

Detta är från Assahihain dvs Hadit samlingar från Bokhari och Moslem som är de mest tillförlitliga och äkta. Enligt Abdallah Ibn Omar (rA) så sa proften Muhammed (sAw):” Den som tigger från folk och håller på hela tiden kommer den Yttersta Dagen med ett ansikte som inte har någon bit av kött (hud) Och i Sahih Moslem har det rapporterats att profeten Muhammed (sAw) sa:”Den som ber folk om pengar och vill ha mer, han ber om att få glöd (den Yttersta Dagen i Helvetet) Låt honom då få litet eller mycket av det.” Abu Hamed Al Ghazali sa:

” Att tigga är i grunden ”haram” förbjudet men i ytterst nödfall tillåtet: Varför det i grunden är förbjudet för att det har att göra med tre förbjudna ting: För att det förknippas med klagan mot Allah, för att man visar sin fattigdom och man visar inte vad Gud har gett den som tigger. Om en slav går och tigger hos främmande folk så är detta ett tecken på otacksamheten gentemot sin herre” Den som gör detta visar att han inte är nöjd med de gåvor han fick av Gud. Och detta måste skarpt förbjudas och det ska tillåtas endast i mycket begränsad och sällsynt nödsituation som när ett dött djur tillåts att ätas. Den andra orsaken till förbud är att den tiggare visar sin misär och måste sänka sig och tappa ansiktet och visa sig förnedrad och detta inte är tillåtet att hamna i en sådan situation framför en annan människa. En sådan situation av nöd och förnedring visar man bara för Gud.” En tredje orsak: Är att tiggaren generar folk och pressar dem till ett av två val:

Att ge något eller att avstå. Ge han bort utan att han egentligen vill det så är det otillåtet eftersom han visar att han är generös utan att ärligt vara det. Ge han inte något kommer han att känna skuld och skam och betraktar sig som snål. Hur än han gör är det skadligt för honom: minskade pengar som kanske skulle spenderas på saker som den egna familjen behöver och detta är i islam det bästa man kan göra med sina resurser. Eller i fall han avstår från att ge så drabbas psyket och självkänslan.

I Sahihain, rapporteras också att Abi Hureirah (rA) har sagt att profeten Muhammed (sAw) sa: ” Vid Allah som har min själ i Sin Hand är det bättre för en av er att ta sitt rep och hugger och samlar ved på sin rygg och ger bort den i gåva till folk än att komma till en man och tigga något och få något eller inte” . Enligt Moslems haditsamlingen så sa profeten: ” Om en av er tidigt på morgonen ger sig i väg och samlar ved på sin rygg och ger bort den och blir med den oberoende av folk är bättre för honom än att be någon som ger honom eller avstår. Därför att den högre handen är bättre än den lägre och börja (visa din generositet) för dem du (har försörjningsplikten för) försörjer. Ahmed la till följande: ” Om han tar jord och stoppar den i sin mun, är bättre än att stoppa i sin mun det som Allah har förbjudit. Även i Sahih Al Bokhari finns följande hadith: Enligt Azzubair Ibnu Al Aawam (rA) så sa profeten (sAw): ” Om en av er tar sitt rep och samlar ett lass ved på sin rygg och säljer det och blir självförsörjd är bättre än att han frågar om hjälp och får något eller inte.”

Må Allah guida oss till det rätta och det rätta är att hitta en balansgång mellan snålheten och överdriven generositet och detta står även i Koranen. 

Lov och pris tillkommer Allah, jag lovprisar Honom och ber Honom om förlåtelse för alla synder och ber Honom om hjälp och sätter all tillit till Honom och tillskriver Honom allt gott och jag vittnar om att det inte finns någon gudom värd att dyrkas  utom Honom, den Ende utan någon vid sidan om Honom och utan någon medhjälpare och jag vittnar om att Muhammed (må Allahs fred och välsignelser vara med honom) är Hans tjänare och Hans sändebud, Hans utvalda och mest omtyckta bland dem av Honom skapade väsen. Han meddelade vidare budskapet i sin helhet, och lämnade vidare det anförtrodda helt och kallade till Allah med övertygelse och stor klarhet. Allah har använt honom för att uppfylla vad Han har lovat allaväsen och för att genom honom vägleda dem Han ville av Sina skapade varelser.

Jag råder alla och mig själv med det råd som Allah, Upphöjd är Han, gav sina tjänare förut och sa: ” Vi har uppmanat dem som tog emot Skriften före er, liksom vi har uppmanat er att frukta Allah”              

Profeten Muhammed sws sa: ”Det finns en verklig mening med allting, och en Allahs tjänare når inte meningen med tron förrän han/hon vet att det som drabbar honom inte skulle ha missat honom och det som han undkommer och slipper inte skulle ha drabbat honom” (Från en äkta haditsamling).

Enligt Ibnu Massaud så sa profeten sws: ”Svagheten i tron är att du behagar folk även genom att du framkallar Allahs missnöje med dig, och att du uppskattar dem för något som Allah gav dem, och att du nedvärderar dem för att de fick av Allah något Han inte gett dig.  Allahs försörjningsmedel och lott (arrizq) till alla kan inte säkras av någon person hur villig till detta han/hon kan vara, och kan inte hindras att komma till någons fördel av hatet från någon hatare.” Berättad i Al hilyasamlingen.                                                  

                

Utlovande av det rätta och det orätta: Allah bryter inte mot sitt löfte. Han säkrar och håller sina löften för sina tjänare och förverkligar dem för var och en. För Han är mest Ärlig, både i sitt tal, sina berättelser och allt det Han har lovat. Därför beskrivs Hans löften med att vara mest sanna och tillförlitliga. ”Det rätta” här betyder det mest äkta, mest förnuftiga och fullkomligt uppriktiga. Därför förverkligas löftet och kommer verkligen att inträffa. Allah säger i Al Qasas v. 13: ” Vi har fört tillbaka honom (Musa som bebis) till hans mor så att hon gläds av synen på honom och glömmer sin sorg och för att hon skulle veta att Allahs löfte är sanning. Detta är vad de flesta inte vet”                              

Allah har återlämnat barnet till hans mor, helt enligt Allahs visdom och det Han har förutbestämt och enligt löftet till henne. Allah säger:

” Vi kommer verkligen att återföra honom till dig” Hon visste inte hur detta skulle ske. Det var meningen med att detta skulle vara en prövning för henne och hon klarade den eftersom hon litade totalt på Allahs löfte och löftet hölls och hon såg barnet tillbaka friskt och välmående. Allah säger: ” Visst tillhör Allah allt i himlarna och jorden, visst är Allahs löfte äkta och besannas, men de flesta människorna vet inte detta” 

Kopplingen mellan de två delarna i versen dvs att allt i himlarna och jorden är Allahs egendom och att Allahs löfte infrias, den kopplingen är avsiktlig. För båda delarna håller ihop och allt är möjligt för Allah som äger allt och kan allt. Eftersom Han är mest mäktig och äger allt så finns absolut inget hinder för Honom att få sin vilja genom i allt Han vill. Hans makt och Hans Vilja råder och omfattar allting. Den som saknar dessa egenskaper kan inte vara säker på att hålla sina löften. De riktigt troende muslimerna är fullt övertygade om detta, medan icke troende förnekar detta, för de saknar tilliten till Allah och känner inte till Honom riktigt.  

Allah säger: ” Av dem där ska Vi acceptera deras bästa gärningar och bortse från deras dåliga handlingar bland Paradisets folk och detta enligt det sanna löftet de fick” (av profeterna)” I föregående versen har Allah prisat de troende som är snälla mot sina föräldrar och har goda relationer till dem och är tacksamma för de gåvor de har fått från Allah och Han upplyste sedan om att Hans löfte alltid infrias. I den efterföljande versen berättade Han om en man som inte var troende och var trotsig och elak mot sina föräldrar och litade inte på Allahs löften. Föräldrarna var helt motsatsen. De har uppmanat honom att vara god och troende och varnat honom för att inte tro på Allahs löfte, men han brydde sig inte och avvisade allt vad de har sagt. Han svarade och sa att :” Detta är bara sagor från förfädernas tid”. På Uppståndelsedagen ska alla få vad de har utlovats av Allah, antingen straff eller belöning. Då kommer den gudomliga rättvisan att råda.Till motsatsen för Allahs löfte har vi satans löfte som bygger på lögn, falskhet och svek, allting med avsikten att lura sina offer.                       Allah swt säger: ”…Han, djävulen, lovar dem saker och får dem att leva på hoppet om något gott men det han lovar är lurigt och falskt.” 

När satans anhängare kräver honom på bevis för det han har lovat, skrattar han åt dem och visar hur naiva de är att tro på honom. Sanningen får de sedan se men, för sent. De riktigt troende låter sig inte luras av honom och han har ingen makt över dem. Det har Allah sagt i Koranen. Under detta liv sviker han sitt folk. Allah swt säger: ” Och då djävulen förskönade (sina anhängares) handlingar och sa: Ingen idag kan besegra er, för jag är med er och skyddar er och när de båda grupperna fick syn på varandra, vände han sig bort och sa: Jag tar avstånd från er och jag ser vad ni inte ser och jag fruktar Allah och Allahs straff är hårt.”                                         Satans onda avslöjas alltså och han påstår att han inte har något med dem (han lurat) att göra och att de får skylla sig själva och motiverar detta att han ser vad de inte ser, med det menar han att han ser änglar stiga ner i stora skaror till stöd för de riktigt troende. Han ljuger också för dem när han påstår att han fruktar Allah. Det har Allah också berättat i kap. Al Hashr. Han säger swt: ” Som satan när han sa till människan: var en förnekare och när hon blev det så sa han ”jag tar avstånd från dig, jag fruktar verkligen Allah, världarnas Herre.”

Troende muslimer ska veta att satan lämnar sitt folk i sticket och sviker dem den Yttersta Dagen. Allah säger också i surat "Ibrahim":

” När allt var klart så sa Satan: Allah har förvisso lovat er det rätta löftet och jag har lovat er och svikit er, och jag hade ingen makt över er förutom att jag kallade er till mig och ni lydde mig. Klaga då inte på mig och skyll i stället er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar bestämt avstånd för att ni tog mig som medhjälpare (till Allah). De som begår en sådan orätt får ett svidande straff.”

Djävulen medger alltså att hans löfte är bara svek och lögn, jämfört med Allahs löfte som är den riktiga sanningen. Satan lovar sitt folk annat: Allah säger:

”Satan varnar er för fattigdom och uppmanar er till snuskiga handlingar och Allah lovar er förlåtelse och överflöd av det goda. Allah råder över allting och är Allvetare.”

I denna vers uppmanar Djävulen till snålhet genom att skrämma de generösa med risken att bli till slut fattiga, medan Allah uppmuntrar de troende att hjälpa de nödlidande. Den uppmuntran ingår också i Allahs löfte som garanterar både överflöd av rikedomar och välfärd för de generösa som inte låter sig skrämmas av satan. 

Vi ber Allah om skydd från Satans onda och litar på Allahs löften och ber Honom om fortsatt vägledning så vi inte lämnar denna värld utom som riktiga muslimer med rent hjärta. Och må Allahs välsignelser och fred vara med Hans sändebud Muhammed sws Amen.

1.Vad som får tron att öka eller att minska

2.Orsaker till lyckan

I Allahs , Barmhärtiges Förbarmarens namn.
Lov och pris tillkommer Allah Världarnas Herre och fred vare med Allahs Sändebud, med hela hans släkt och med alla hans följeslagare.
Detta är ett kort brev, (hälsning, budskap) som tydliggör orsaker till trons ökning eller minskning, följd av en beskrivning av en mängd orsaker som ger muslimen lycka i detta världsliga liv och i det efterkommande. Vi ber Allah, Högst är Han att göra detta nyttigt och lärorikt för alla.

Orsaker till trosökning och minskning

Våra förfäder var måna om och såg till att den egna islamiska tron konstant ökade i styrka.

1.Omar Ibnu Lkhattab , må Allah vara Nöjd med honom, höll på och sade till sina nära vänner: ”Kom så att vi får vår tro att öka i styrka”

2.Och Ibnu Masuud, må Allah vara Nöjd med honom, brukade säga:” Låt oss sätta oss och få vår tro att bli starkare”. Han brukade säga i sin ”du´a” eller när han åkallar Allah:" Må Du Allah, ge mig mer tro, mer styrka i tron och mer kunskap om islam"

3. Och Mu´ad Ibnu Djabal, må Allah vara Nöjd med honom, brukade säga: ”Låt oss sätta oss för att förstärka vår tro en stund (en ”timme”) Att ha sin tro intakt och i konstant utveckling är oerhört viktigt, särskilt om man lever i ett samhälle som inte är vänligt mot islam och muslimer. En riktig muslim behöver alltid näring till sin tro. Han eller hon kan inte vara helt säker om att behålla den tron ända fram till sitt sista andetag.
Trosöknings orsaker:
1. Skaffa sig kunskap. (”Det är de som har kunskaper som fruktar Allah”)                   2. Läsning, utforskning och förståelse av Koranen (”Denna koran vägleder förvisso till det som är rättast”)

3. Kännedom om Allahs sköna namn och Hans fullkomliga egenskaper och dyrkan av Honom Härlig och Väldig är Han, detta i enlighet med denna kunskap

4. Meditera om och dra lärdom av profetens livshistoria och verk (”Seerah”)

5. Meditera och begrunda de rättfärdigas och föregångarnas livshistoria

6. Reflektera och begrunda den muslimska religions fördelar och fina egenskaper.

7. Begrunda Allahs verk och tecken i universum

8. Mer av dyrkan och av goda gärningar som att förrätta bön på rätt sätt, ge allmosa och bidrag, fasta, utföra Al Hajj ritualer (pilgrimsfärd) eller O´mra (mindre krävande form av Hajj), åkalla och nämna Allah, be Honom om förlåtelse, hålla kontakt med och besöka anhöriga och förstärka släktbanden osv.

9. Intressera sig för och ge större vikt åt känslofrågor (eller hjärtats handlingar) som rädsla, fruktan, kärlek, hopp, hängivenhet och tillit på Allah osv.

10. Ställa upp och hjälpa Allahs tjänare med goda gärningar.

11. Göra Daw´a d v s vägleda människor och kalla dem till Allah med visdom och goda råd. 12. Uppmana till det goda och varna för och avskräcka från det onda och det förbjudna, detta i den mån man kan och har möjlighet till.

13. Umgås med rättskaffens folk.

14. Undvika och hålla sig på avstånd från folk som förtalar och begår olika kroppssynd.

15. Avstå från för mycket ätande, för mycket prat, för mycket sömn, för mycket umgänge med folk.

16. Undvika att titta på det förbjudna och ha kontroll över sin syn.

17. Icke avundas de andra för vad de äger.

18. Att tala sanningen vilket leder till att göra goda gärningar.

19. Att titta upp till dem som är bättre i religions och trosfrågor och tänka på dem som är materiellt sämre ställda..

Trosminsknings orsaker

1. Ovetande och brist på kunskaper

2. Vara omedvete

3 Ointresse och glömska

4. Begå synder

5. Avundsjuka

6. Umgänge med dåligt folk

7. Satan

8.Den egna själens påbjud till ondskan

9. Det världsliga livets frestelser

10. Släppa fri sin syn och titta på det Allah har förbjudit

11. Obegränsad frihet att skvallra bakom ryggen, förtala och bråka envist på fel grund.

12. Lyssna på sånger, förtal och liknande som framkallar Allahs vrede.

13. Överdrift i ätande, drickande, sömn och umgänge.
                               

            Faktorer som ger lyckan:

1. Den rätta tron och de goda gärningarna

2. Ägna mycket tid åt att åkalla Allah, nämna och citera Honom och läsa den Heliga Koranen

3. Mycket av bön om botgöringen och bedjande till Allah om förlåtelse

4. Åkalla Allah för att utövandet av religionen blir rätt och livet blir bra.

5. Bidra med goda tjänster åt folk i tal och handling och allt annat gott beteende som att ge bort pengar till behövande, knyta bra kontakter, skydda från det onda och skadliga, hälsa först och sprida den vanan bland folk, medla i konflikter och skapa bra relationer människor emellan.

6. Reagera med gott uppförande mot eventuell illabehandling.

7. Se till att uträtta bönen i grupp tillsammans med muslimer

8. Undvika ensamheten och sysslolösheten

9. Sysselsätta sig med något arbete eller lärande av nyttig kunskap

10. Intresse för det dagliga arbetet som ska skiljas från framtidsarbete tills tiden är inne för det.

11. Berätta om Allahs välsignelser och nåd både de dolda och de uppenbara, detta med avsikten att tacka Honom och ej för att skryta och känna högmod över detta.

12. Jämföra välsignelser med motbjudande negativa händelser

13. Komma ihåg katastrofer som drabbar andra för att känna lättnad över dem som man själv drabbas av.

14. Att tänka på dem som har det sämre i världsliga ting och titta upp till dem som är överlägsna i religionsfrågor.

15. Förnöjsamhet och resignation

16. Unna de andra vad de äger och ej avundas

17. Räkna med belöning för både små och stora goda gärningar.

18. Djup tro på ödet och Allahs lagar och underkastelse under Hans vilja i alla frågor

19. Lita endast på Allah och göra det som är lagligt och tillåtet.

20. Förbereda sig mentalt för att uthärda de värsta tänkbara eventualiteterna och slippa obehaglig överraskning när saker går dåligt.

21. Att komma ihåg hur kort livet är och undgå att förkorta det ännu mer genom att grubbla över sina bekymmer och oro.

22. Återhållsamheten vad gäller mat, prat och sömn.

23. Undvikande av ilskan och dess orsaker

24. Be Allah om skydd från Satan den fördömde och undvika störas och styras av sina fantasier och drömmar.

25. Att vara noga med att ge människorna det de har rätt till

26. Att utföra det man har åtagit sig för arbete på det bästa sättet och göra uppgifterna klara den ena efter den andra.

27. Vara medveten om att andras skvaller inte skadar förrän man sysselsätter sig med det. 28. Ha i åtanke att tillfredsställandet av människorna är ett ouppnåeligt mål.

29. Att glömma bort de negativa händelser som har skett förr.

30. Att undvika avundsjukan och unna sina medmänniskor (bröder i islam) det man unnar sig själv.

31. Undvika hatet och vara mån om att ha ett hjärta fritt från allt som kan skada muslimer.

32. Umgås med de bästa människorna och undvika de ondskefulla.

33. Minnas vad Allah har ordnat för de rättrogna i Paradiset med evig välsignelse.

34. Att med öppenhet acceptera konstruktiv kritik, rådgivning och vägledning från alla.

Må Allahs välsignelser och frid vare med Hans sändebud

Muhammed Salla Aleihi Wa Sallam. Ameen!

Lov och pris tillkommer Allah och fred och välsignelser vare med Hans utvalda Apostel Muhammed Ibnu Abdillah och med hans släkt och hans följeslagare

Al Bukhari berättade om en man som Profeten (må Allahs fred och välsignelser vara med honom) mötte framför moskén och som frågade honom (fvmh):

”När kommer Undergången?” Profeten (fvmh) svarade: ” Och vad har du förberett för Den?” Mannen stod tyst och lugnt, sedan sa han: ” Oh Allahs Sändebud, jag har inte förberett några stora böner, och ingen särskilt stor fasta eller stora bidrag (till behövande), men jag älskar Allah och Hans Sändebud. Profeten sa då:” Då är du med Dem du älskar”

Den kärleken liknar inte någon annan kärlek. Muslimen som är ärlig och verkligen älskar Allah genom att lyda och följa Hans Sändebud, får garanterad Allahs kärlek. Allah säger i sura Al Imran: " Om ni älskade Allah så följ mig! Allah älskar er då och Han förlåter era synder, ty Allah är mest Förlåtande och Barmhärtig" 

Ibnu Al Qayym beskriver Kärleken med mycket vackra ord.

De tio faktorer som gör att man förtjänar Allahs Kärlek är:

1. Att läsa Koranen med stor inlevelse, förståelse och djup insikt om det man läser, samt att ha i tanken att det är Allahs ord man läser och att föreställa sig Allahs Härlighet när man läser.

Den som älskar samtala med Allah läser Koranen.

Exempel på Profetens följeslagare, som kunde läsa Koranen på det viset:

Abu Dharr kunde ha vakat en hel natt i att dyrka Allah (Prisad och Upphöjd är Han) enbart med att recitera en vers ur Koranen (Versen nr 118 Al Maiida) ” Om du låter dem känna av ditt svidande straff (för dem) så är de dina tjänare och om du förlåter dem så är Du sannerligen Den Mäktige Den Vise”

2. Att söka Allahs närmande och närvaro med de frivilliga dyrkformer efter att de plikter är avklarade. Denna extra dyrkan leder en till den högra ställningen av de omtyckta av Allah.

3. Ständigt minnas Allah och nämna Honom i alla situationer med mun och tungan, med hjärtat och i handling. Här citeras olika autentiska hadith.

4. Att du prioriterar det Allah tycker om framför det du tycker om, och att ditt handlande har endast för syftet att behaga Allah (SWT) och inte att behaga dig själv eller någon annan.

5. Fördjupa sig i att veta och förstå Allahs Härliga Namn och Attribut, skaffa sig kunskaper om dem och ständigt ha dem i åtanke och i hjärtat. Den som känner Allah genom Hans (SWT) Namn, Egenskaper och Handlingar säkert blir omtyckt av Allah (SWT).

6. Begrunda och beundra Allahs Otaliga Välsignelser och Tecken, de synliga och de osynliga. Dessa leder till ömsesidig kärlek.

7. Att känna sin litenhet, sitt beroende av Allah och ha stor inlevelseförmåga framför Allahs Härlighet. Känslan av maktlöshet och den underordnade ställning framför Allah tar sitt uttryck i alla sinnen och i hjärtat.

8. Avskärma sig från allt och ensamt vända sig till Honom nattetid och vaka i tillbedjande till Allah och avslutning med böner om botgöring och förlåtelse.

9. Umgås med de fromma och rättskaffens folk och lära sig nyttiga saker av dem och ta allt gott från deras kunskaper.

10. Avståndstagande från allt som avlägsnar dig och ditt hjärta från Allah. Inget kan sedan hjälpa (varken pengar eller barn) om hjärtat fördärvs.

Må fred vara med vår Profet Muhammed (fvmh) och med hans släkt och med alla som följer honom. 

Om vi håller oss till termen Sunnah och ser hur den förekommer i Koranen och vad den syftar på, vet vi att den står för ”Alhikma” eller visdom. Versen 129 i Al bakarah: ...Och han (profeten sAws) ska lära dem Boken (Koranen) och visdomen; alltså sunna..

.” I versen 151 samma sura, upprepas samma mening: ”... Och han lär dem Boken och visdomen. Likaså versen 164 i Al Imran:...” läser för dem Hans verser (Allahs) och rengör dem och lär dem Boken och visdomen...” Även i sura Al Ahzab v. 34 och sura Aldjhumua v.2, citeras Boken eller Allahs verser tillsammans med visdomen. I kapitlet 4 Annisae säger Allah (v. 113) ...” Och Allah har nedsänt till dig Boken (koranen) och visdomen...” Och detta visar att sunnah är också en uppenbarelse från Allah. Eftersom Allah har använt verbet ”nedsänt” för både Koranen och för visdom

Bland de framstående lärda som är övertygade om att  visdomen i verserna syftar på sunnah har vi Imamen Ashafii och Attabari

Jämförelse mellan Koranen och sunnah

Återstår att jämföra Boken Koranen och sunnah. Den stora och nästan den enda likheten mellan Koranen och sunnah är att båda är uppenbarelser. Och detta är bevisat i koranen i Annadjm sura (.... han är inget annat än en uppenbarelse som uppenbarats...”) och Annisae sura v113 ovan

Men skillnaderna är betydligt fler

Koranen är till sin helhet uppenbarad, både som ord och som innehåll och mening. Medan sunnah är uppenbarad som mening men orden är från profeten själv. Det är därför som Allah säger i sura "Anndjm" om profeten (sAws) ” ...han talar eller uttalar sig inte av sin egen lust, han är inget annat än en uppenbarelse som uppenbarats..”

En annan skillnad är att Allah har säkrat själv skyddet för och bevarandet av Koranen. ” Och Vi bestämt har tagit på oss att bevara den...” V. 9 sura Alhidjr. Medan sunnah har lämnats åt muslimerna att bevara den och de har gjort det och är uppmanade att fortsätta bevara den genom att följa den och lära ut den. Och sunna har som uppgift att tydliggöra saker som finns i koranen och som behöver klargörande. Allah säger i sura "Alqyamah" vers 19 ..”Det angår oss att samla den (koranen) och att recitera den och sedan att tydliggöra den..” alltså tydliggöra den genom sunnah. I en annan vers säger Allah ”... för att du (Muhammed sAws) ska tydliggöra för dem det som nedsändes till dem..”

Koranen är också en utmaning både i ord och i mening. Ingen kan komma med en enda vers lik den som är i Koranen. När det gäller sunnah, så finns försök att förfalska haditer och tillskriva dem profeten Muhammed (sAws). Det är därför en hel vetenskap har utvecklats för att rigoröst granska haditer och säkra deras äkthet.

Sunnah liksom Koranen är för att lyda.

Allah har hänvisat till sunnah och sagt att det som profeten har kommit med, har sagt eller gjort ska muslimerna lyda och efterfölja. I många verser förekommer uppmaningen att lyda Allah och lyda Hans sändebud. Sura Al

Hashr v.7

...” Det som sändebudet kom med till er ska ni ta emot och det som han avrått er att göra ska ni undvika och avstå ifrån.......

Ordet sunnah förekommer också i Koranen, men används med en annan betydelse. Ibnu Taymia har skrivt ett så kallat ”resala” eller brev (= ett kort häfte med ett tema) om

ordet sunnah i koranen

I Koranen säger Allah att det är Hans sunnah inte profetens sunnah. Och Allahs sunnah ändras inte och ersätts inte som många verser säger: ”Tabdiila eller tahwiila ändring eller ersättning”

Allahs sunnah är att ge seger åt Guds sändebud. Generellt  berör Allahs     sunnah hans uppmaningar, hans varningar och lydnad av dem